Regeringen har lagt fram ett förslag om att föräldrar ska bli skadeståndsskyldiga för brott deras barn begår. Läs mera här eller här.
Justitieminister Beatrice Ask kommenterade i radio att syftet var att få föräldrar att ta sitt ansvar för barnen. Måltavla för lagändringen är alltså de föräldrar som inte bryr sig om att deras barn begår brott. I alliansens värld är denna grupp av föräldrar så stor att man bör ändra lagen för att komma åt den.
I min värld finns det tre sorters föräldrar till barn som begår brott. Det finns de föräldrar som är ledsna eller arga över vad deras barn gör och som gärna vill att de ska sluta. Jag tror att detta är den största gruppen. De är inte på något sätt hjälpta av att få betala böter, och vissa av dem kommer att ta skada om förslaget genomförs.
Den andra gruppen är de föräldrar som tror att barnen är oskyldiga. De kommer inte på något sätt att ändra uppfattning bara för att de får betala böter. Jag kan till och med tänka mig att många skulle stärkas i sin övertygelse om den onda staten som redan dömt deras oskyldiga barn dessutom skulle ta deras pengar.
Och så finns det den tredje gruppen: de som vet att barnen begår brott men inte tycker att det gör något. Om nu denna grupp finns i min verklighet? Det enda jag kan komma på är de föräldrar som överhuvudtaget inte bryr sig om något. Personer med svårt missbruk, vissa psykiska sjukdomar, extremt socialt utsatta personer kan nog ha barn som de inte bryr sig om eller tar något ansvar för. Men vilken möjlighet skulle dessa personer ha att påverka sina barn, om de bara gör det för att spara några tusen i bötespengar?
I ett avsnitt av en såpa jag såg på TV4 för många år sedan fanns en "dålig" familj i radhusområdet. Där skällde föräldrarna på sina barn om de gjorde läxorna och berömde dem om de snattade, eftersom föräldrarna var "dåliga" människor. Dessa föräldrar skulle nog via en ekonomisk kalkyl kunna komma fram till att med det nya förslaget så är det bättre för dem om barnen inte begår brott. Är det denna familj som alliansen är ute efter?
söndag 14 februari 2010
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar