Mats Jonsson "Nya Norrland"

Jag vill minnas att jag för en tid sedan föreslog Galago att de skulle ge ut en tjock seriebok av mig om Västernorrlands(*) ekonomiska historia, till största delen baserad på intervjuer med kommunalråd. Jag vill minnas att de tackade nej med motiveringen att den inte passade in i deras sortiment.

Men när Galagos redaktör Mats Jonsson själv skrivit en sådan bok ("Nya Norrland", Adlibris, Bokus), då passar det tydligen! Jonsson har under lång tid skrivit självbiografiska serier om sin barndom, ungdomstid och om livet som nybliven förälder. När han nu blivit gammal och hans barn börjat växa upp har han, som så ofta händer, börjat undrar över sitt eget ursprung och var han kommer ifrån.

Geografiskt (och mentalitetsmässigt) är svaret Bollstabruk, en liten bruksort utanför Kramfors med sågverket som största arbetsgivare.  Men den lilla välmående ort med affärer och service där Jonsson växte upp finns inte kvar, idag finns istället en utflyttningsort med övergivna och förbommade hus på Storgatan. Varför blev det så?

För att svara på den frågan genomför och redovisar Jonsson ett gediget research-arbete. Förutom en introduktionskurs i Ångermanlands ekonomiska historia, intervjuar Jonsson kommunalråd och ekonomer, före detta klasskamrater och elever som går i Ytterlännässkolan idag, och genomför enkätundersökningar med utflyttade under hela 1900-talet.

De svar han hittar är intressanta och öppnar för nya frågor om hur Sverige är organiserat idag, och vad som kommer att hända i framtiden. Ett av de viktigaste svaren är att Bollstas förfall inte beror på att ortens företag misslyckats, tvärtom. Bollstabruk är inte alls en tärande, outvecklad del av Sverige som försörjs söderifrån. Sågverket har aldrig gått så bra som idag, men i jämförelse med jämnstora företag i Stockholm som Dice och Klarna så är sågverkets produktion i så hög grad automatiserad och "lean" att de klarar sig på betydligt färre anställda än de personalintensiva verksamheterna söderut.

För en privatbilism-hatande kommunist som Jonsson sved det säkert extra att behöva konstatera vilken oerhörd betydelse bilen och de lokala entreprenörerna har för att Bollstabruk ska fortsätta vara en dräglig plats att leva. Från Stockholmshorisonten innehåller boken också roliga inblickar i livet på hipster-Söder och i bostadskarriären. Rekommenderas.

(*): Västernorrland som ligger i östra delen av Sverige ligger alltså väster om Finland där Östernorrland låg.
 
Full disclosure: jag har träffat Mats Jonsson privat.

Är Sverige skyldiga Olli Backman 4000 miljarder pund?

Det förefaller som om de svenska statsfinanserna är i sämre skick än vad någon annat. På internet hittade jag dokumentation om de skulder svenska staten har till den finländske medborgaren Olli Backman. Dessa återfinns bland annat i det The bankruptcy of Supreme Court of Germany USA England France Sweden EU Court letter som Backman postat på sin hemsida:

Parliament of Sweden     Invoice May 21, 2011

Members of Parliament of Sweden you have not publicized my material, and have ordered a criminal investigation of the members of the Finish Mafia. Damages for failure to do so is 4,000 Milliard Pound sterling Joint and several responsibilities for damages rest with members of parliament, all political parties and ministers Are my invoices in the state of Sweden profit and loss statements?
registrator@justice.ministry.se May 21, 2011 2:00 PM

registrator@hogstadomstolen.se May 21, 2011 2:08 PM

out.of.office@rikdagen.se May 21, 2011 2:20 PM

The Speaker Per Westerberg talmannen@riksdagen.se May 21, 2011 3:06 PM 

info@sap.se May 21, 2011 3:36 PM

info@kristdemokraterna.se May 21, 2011 3:48 PM  

riksdagsinformation@riksdagen.se May 21, 2011 2:30 PM  

sara.hagg@riksdagen.se May 21, 2011 3:21 PM  

support@readspeaker.com May 21, 2011 3:39 PM

Exakt hur stor skulden är verkar dock vara svårt att avgöra. På ett annat ställe i brevet förekommer uppgiften

Total 4,000 Milliard pounds sterling plus interest and 400 antique items my choice from each national museum.

Det är dock inte bara svenska staten som behandlat Backman fel: i brevet återfinns även Stockholm och Uppsala universitet med krav på 40 miljarder pund var. Den som vill forska i grunden för dessa finansiella krav kan börja i Backmans biografi.

Big Business och konspirationsteorier

Under en affärsresa nyligen råkade jag äta middag med några affärsmän som arbetar med affärer i storleksordningen hundratals miljoner och uppåt. Jag blev uppriktigt förvånad över hur väl min bakgrund inom konspirationsområdet kom till pass. Huvudämne för diskussionen var den nya sprickan mellan USA och Saudiarabien, något som Det Opåverkade Sinnet skrev om redan i augusti. Uppfattningen var att detta var en realitet och att huvudorsaken var kriget i Syrien. Orsaken till Saudis betonande av Syrien är naturligtvis inte omsorg om det syriska folket utan att Syrien är ett ombudskrig mellan Saudi och Iran (som jag skrev om redan i mars förra året). Eftersom denna konflikt ses som helt avgörande av Saudi så är USAs tvekan att tydligt välja sida oförlåtlig.

Betoningen av konflikten i Syrien gör också att Ryssland måste strykas från listan av potentiella partners till Saudiarabien. Då återstår bara Kina. En deltagare i diskussionen pekade också på Turkiets inköp nyligen av kinesiska luftvärnsrobotar (jag kan inte se att detta rapporterats i svenska media, men Rysslands röst gjorde det). Turkiet delar ju Saudis missnöje över USAs Syrien-politik. Sagesmannen hade känningar på Turkiska FMV och menade att det turkiska valet från deras sidan baserades på de lagda anbuden men att i normala fall hade den turkiska politiska ledningen gått in och beslutat att man skulle köpa amerikanska system i alla fall. Denna gång har man dock avstått från detta. Man ska komma ihåg att en av de viktigaste uppgifterna för en amerikansk administration är att föda det militärindustriella komplexet och att man därför inte tvekat att ta dyrt betalt av allierade runt om i världen.

En skillnad mellan konspirations- och marknadssfären var att det var betydligt mer skvaller i den senare. Vem är alkoholist, vem är homosexuell, vem har en andra familj utomlands och känner i så fall den första frun till det? Allt detta var frågor som avhandlades under middagen. Anledningen är att handel på hög nivå i många länder måste ske genom ombud och mellanhänder. Att välja dessa blir då avgörande strategiskt val och alltså blir personliga och familjeförhållanden mycket viktiga. På de flesta konspirationssiter slipper man tack och lov sådant.       

Vi vill ha prenumeranter

Det är lite lustig att i dessa tider när tidningarnas kris och nära förestående död diskuteras överallt så är den affärsmodell som tidningar varit det främsta exemplet på alltmer populär. Idag vill allt fler företag ha prenumeranter istället för engångsköpare. En jämn ström av inkomster som bara fortsätter och fortsätter är att föredra framför enstaka jackpotts i form av en stor order. För mjukvara pratar man om SaaS, "Software as a Service", där en av poängerna är att betalning sker enligt en prenumerationsmodell, så länge du använder programmet får du betala för det. Men samma sak sker också med hårdvara. Ibland arbetar man med formella prenumerationer, det mest typiska exemplet är nog mobiltelefoner där hårdvaran säljs tillsammans med en prenumeration (abonnemang), som dessutom inte går att avsluta hur som helst av kunden.

På de flesta andra hårdvaruområden har man ännu inte kommit så långt, kunderna är inte beredda att teckna en bindande prenumeration. Men det betyder inte att inte tillverkarna försöker få sina kunder att betala under längre tid. Modellen ser då ut på följande sätt: sälj hårdvaran billigt, ta igen pengarna på de förbrukningsmaterial som kontinuerligt behöver köpas för att hårdvaran ska fungera. Ett givet exempel är skrivare. En modern skrivare kan man  köpa för några hundralappar medan bläcket till samma skrivare är hutlöst dyrt. Andra möjliga exempel är spelkonsoler, där konsolen själv påstås inte kosta mycket mer än de ingående komponenterna men där inkomsterna kommer från försäljning av nya spel, tillgång till online-spel o.s.v.

Dessa exempel illustrerar också de faror denna prenumerationsmodell för med sig för tillverkaren. Vad händer om kunderna inte köper de överprissatta kringvarorna? Om kunderna själva fyller på sina bläckpatroner eller spelar kopierade spel får inte tillverkaren in sina pengar. Alltså blir kampen mot generiska tredjepartskomponenter och piratkopiering central för dessa tillverkare. Men detta är alltså ett resultat av affärsmodellen. Om tillverkare av skrivare levde på att sälja sina skrivare med tillräcklig marginal och sålde bläck till självkostnadspris som en service till sin kunder, så vore billiga bläckpatroner från någon annan inte ett hot. Men naturligtvis är detta byte av affärsmodell i stort sett omöjligt att genomföra eftersom man då genaste skulle vara mycket dyrare än alla konkurrenter. Få skulle betala 2000 kr extra för en skrivare med argumentet att dess bläckpatroner är billiga.

Upphovet till detta inlägg var att jag upplevde denna typ av prenumerationsmodell på ett, för mig, helt oväntat område. Jag behövde ett nytt munstycke till min dammsugare. Jag köpte en billig generisk tredjepartsprodukt, istället för ett svindyrt original från tillverkaren. På undersidan av munstycket finns små "tassar" för att munstycket inte ska repa golvet när man använder det. Det fanns också "refill"-påsar med sådana "tassar" att köpa. Efter att nu ha dammsugit tio gånger med det nya munstycket har jag betalat lika mycket för "tassar" som jag betalade för hela munstycket. Om ytterligare kanske trettio användningar kommer jag att ha betalat mer för mitt billig munstycke än jag skulle ha gjort för ett dyrt original. Och efter det kommer jag att fortsätta att betala för "tassar"...