Mordplatsen

Mordplatsen kan säga mycket om ett mord och ett mordoffer.

Olof Palme valde mordplatsen.

På kvällen den 28 februari 1986 hade Olof (fredsmäklaren) och Lisbet (eller Lisbeth, kärt barn har många namn) Palme besökt biografen Grand för att se en film om den välkände frimuraren Wolfgang Amadeus Mozart.  På väg hem efteråt passerade de förbi Palmes Sanctum Sanctorum: försäkringsbolaget Thules högkvarter.

Änkans son lämnar Sanctum Sanctorum och går söderut längs Sveavägen där en upprorisk person, Jubela, plötsligt spärrar vägen. De utbyter några ord (igenkänningsord eller inte?) när den okände tar fram sin "måttstock" och avlossar två skott. Palme faller till marken. Obduktionsprotokollet visar senare att Olof Palme har skador på halsen

i bröstet

och i ansiktet.

Efter skotten flyr gesällen in på Tunnelgatan.

Året efter mordet låter någon resa fem obelisker på mordplatsen och längs flyktvägen. Noterbart är att dessa inte pekar ut en flyktväg uppför trapporna till David Bagares gata utan istället svänger vänster in på Luntmakargatan, förbi ingången till Skandias underjordiska garage vars dörr öppnades minuterna efter mordet, och fortsätter ut på Tegnérgatan (mer om dessa i ett senare inlägg). Efter mordet beskrevs platsen som en kultplats, som täcktes av rosor och besöktes inom 20 dagar av 44% av stockholmarna

I tidningen Frimuraren nummer 4 2015

finns följande kryptiska kommentar:

Vilka är dessa grisar som hindrar vägen? Syftar de, via ett nedlåtande skällsord, på poliser som hindrade Palmes väg eller är det kanske fläsk och de som inte äter det som man har i tankarna?