Järteckenbakterie

Att det är viktigt att undervisa skolelever om smittspridning är i dagens läge självklart. Men detta är något som har ansetts viktigt under lång tid. I en statlig utredning 1963 om vad det ska undervisas om i fackskolan (ungefär motsvarande nuvarande tvååriga gymnasielinjer) rekommenderas att biologi-undervisningen ska innehålla "[d]emonstration av smittospridning med hjälp av järteckenbakterier". I praktiken kan en sådan demonstration gå till så här: Eleverna tvättar sina händer. En av dem tar i handen en vattendroppe där det finns järteckenbakterie. Sen skakar eleverna hand med varandra. Siste man i raden tar slutligen i en bit rå potatis. Potatisen får ligga ett dygn i ett värmeskåp. När man plockar fram den finns där en hel odling järteckenbakterier. Namnet järteckenbakterie har används både om "Serratia prodiglosa" och Serratia marcescens.

Så vad kan gå fel med att avsiktligt smitta skolelever med bakterier? Jo, de kan visa sig vara farliga. 1970 började detta uppmärksammas i svenska tidningar. Arbetet vill stoppa dödssmittan:

och Aftonbladet hänger på:

Idag vet man att järteckenbakterie är en av de bakterier som kan orsaka så kallad sjukhussjuka och anses till exempel orsakat dödsfall bland spädbarn 2010 och 2014. Det var kanske en bra ide att sluta använda dem i undervisningen.