onsdag 27 november 2013

En rapport från Syrien

En rapport från Syrien, postad på Facebook-kontot Sollentunas Muslimer den 19 november:
As salam aleykom, mina kära bröder och ärade systrar. Vi på Sollentunas Muslimer vill be om ursäkt för att vi inte har uppdaterat var sida på länge, men ni ska veta att det inte beror på att vi har glömt er, utan for att vi har vart extremt upptagna den senaste tiden med att försvara Aleppos landsbyggd från Bashars Raffida Shia hundar, må vår allsmäktige Skapare förgöra dem.

Men alhamdolilla de senaste två dygnen har vinden vänt och vi har tagit kontroll över situationen och just nu pågår en gemensam offensiv av Den Islamiska Staten i Iraq och Sham, Jabhat Al Nussrah och Ahrar Sham mot Bashars libanesiska hundar på olika fronter I Riff Aleppo, och dom goda nyheterna och krigs fångarna strömmar in, All ära tillkommer vår Skapare och Herre, Allah subhanahu wa ta'ala.

Så vad har hänt de senaste veckorna i shaam som är av intresse får våra hedrade syskon i sverige, jo en massa. Nästan så att man har svårt att veta vart man ska börja. Men vart kan vi börja om inte med vår unga hjälte som vi pa Sollentunas Muslimer endas kände som Bilal Chokolad. Subhan Allah, Bilal vilket lejon, under ramadan hade han tagit kontkt med oss och frågat oss hur han kunde ta sig till shaam for att hjälpa och utföra sin plikt. Det vi minns av de komversationerna vi hade är bland annat att han sa att vi inte skulle forvanta oss en 1,80cm lång bodybilder men att han var liten och om det skulle var något problem. Kära Bilal, med ett hjärta av guld som ditt så behover man varken vara lång eller ha muskler, må Allah acceptera din uppoffring och upphöja din status bland islams martyrer och ge din familj saber och glädje och förståelse for ditt beslut att utfora din plikt där många har försummat den.

Förutom Bilal finns det även två andra svenskar som in sha Allah har blivit saheed under de gångna veckorna. Och en hel massa Svenskar skadade, Alhamdolillah. Vad som är specielt med en utav matyrerna in sha Allah är att han gjorde inghimaz, det är när man springer in I fienden fast besluten att inte komma tillbaka. Man spriner in i fienden och tömmer sina magazin på dem och om man vid det laget inte redan har blivit saheed springer man in en grupp av dem och dettonerar sitt sprängbälte man har runt midjan.

En riktig Ikramah radi Allahu anh stil operation, riktig baya till att dö for Allah skull. En bror frågade om brodern som utförde operationen, må Allah acceptera honom och upphöja honom. En mycket fin, lugn och djupt saknad bror, är du inte rädd? han svarade: jo lite, men det är det här vi har kommit hit för. Allahhu akbar, villken man, ett lejon! När amiren kom till basen och fråga om det fanns någon intreserad av att utföra inghimazen, hoppade han upp och sa: JA, JA, JA!!! Ma sha Allah vilket lejon må Allah ge oss ett hjärta som hans.

Det här är bara lite, lite, väldigt lite av det som har hänt i ard al Izzah, ard al Jihad, ard al Sham men det är vad vi har tid att dela med oss just nu. Men hoppas kunna återkomma med mer av det som hänt och händer i vårt älskade Sham.

 

2 kommentarer:

  1. Undrar hur många svenskar som är där nere egentligen? Eller man skulle kanske snarare fråga sig hur många svenskar som åkt dit eftersom en hel del verkar sluta sina liv där nere.

    Jag tyckte denna post på sidan med tillhörande bild på den döde martyren också var ganska absurd och osmaklig.

    "As salma aleykom, glada nyheter fran Syrien.

    Senaste martyren fran Sverige I Syrien, Ma Allah acceptera var alskade bror Abu Mohammed, han var mycket alskad, och kommer att saknas mycket for sitt good humor och nesiha han brukade ge oss.

    Ma Allah acceptera han, hans blood doftade misk och hans leende blev store och store sa narmre vi forde han till sin grav.

    In sha Allah, Allah har accepterat honom och han chillar just nu med ett stort leende I Firdows med tva horr al ayn runt hans armar.

    In sha Allah vi ses snart bror."

    SvaraRadera
  2. För mig är nog den synen på martyrdöden en av de största behållningarna hos jihadister. Snacka om subkultur! "Glada nyheter", "Gud vare tack", när någon har dött är väldigt långt från normen.

    Jag undrar också över om detta verkligen kan fungera i längden. Allt besvär med att en person ska ta sig från Sverige till Syrien, för att där rusa skyddslös rakt emot fienden. Man tycker ju att det den sortens krigföring borde upphöra av någon sorts evolutionära skäl.

    SvaraRadera