Palmes mördare och mycket mer

Det är nog säkrast att börja detta tips med en liten varning: det är möjligt att Conny Larsson som skrivit boken helt enkelt är en mytoman som hittat på det mesta i sin bok med den krångliga titeln "Nu ska jag upp och skjuta den jäveln! Olof Palme" (Bokus) (även om jag inte tror det). För det är sannerligen många underliga saker Conny har att berätta om, båda innan- och utanför Palmemordets domäner.

I boken förekommer glimtar från Connys liv som högt uppsatt i två olika österländska sekter (TM och Sai Baba-rörelsen), och brytningarna med dessa, även om detta  behandlas mer utförligt i två andra av Connys böcker ("Beatles, Maharishi och jag" (Bokus) och "Bakom clownens mask" (Adlibris, Bokus)). Det berättas även om hur, på 80-talet, en sådan sekt för statens pengar kunde driva ett behandlingshem för fångar på väg ut från fängelselivet. Ett behandlingshem där sektmedlemmar verkar arbeta gratis och med gruppmeditation, sexuella relationer mellan intagna och vårdare samt regelbundna resor till ashram i Indien med intagna, som stående inslag i behandlingen.

Det är alltså på detta behandlingshem som Larsson drev som Palmes framtida mördare dyker upp, "Lennart". Som en obalanserad psyko- och sociopat med ett glödande hat mot den socialdemokratiska överheten är väl inte Lennart så olik många andra utpekade mördare. En sak finns det dock som skiljer, Lennart är enarmad, en så vitt jag vet helt ny idé som inte förekommit i spekulationerna tidigare. Att detta helt skulle missats i alla vittnesmål från mordplatsen kan väl kanske förvåna någon. Eftersom "new age"-hippien Conny är en så fanatisk Palmehatare att han är en av Alf Enerströms regelbundna sponsorer etablerar han och Lennart snabbt en nära kontakt. Men Lennart sviker sin vana trogen även Conny, en resa till Indien där Sai Baba förgriper sig på Lennart hjälper väl inte till, och brytningen blir brutal. Mordnatten 1986 är Lennart på permission i Stockholm och ringer upp Conny morgonen efter mordet och berättar vad han gjort.

Författaren slits mellan en vilja att anmäla och att stå utanför, plågad av dåligt samvetet för att möjligen eggat på Lennart via sitt eget Palmehat. Till slut anmäler han faktiskt saken och börjar glida ner i privatspanarträsket. Snart är det möten på bullriga caféer för att inte bli avlyssnade, epostkampanjer riktade mot diverse kända personer för att få dem engagerade i fallet och att man upplever sig ha blivit fotograferad av en civil polisbil i Norrköping blir ett avgörande bevis för att Lennart dödade Palme. Inga-Britt Ahlenius och Göran Lambertz dyker upp. Larsson flyttar till Cypern där han naturligtvis blir tjenis med Bertil Wedin, själv utpekad som Palmes mördare. Även om Conny inte vill uttala sig säkert om något annat än Lennarts erkännande, lanserar han någon sorts konspiration bland militärer och poliser, möjligen med utländska kopplingar, bakom  mordet.

Sammanfattningsvis är boken mycket läsvärd med intressanta inblickar i många saker, inte bara vem som sköt Olof Palme.