Insikten att Donald Trump verkligen kan bli det republikanska partiets kandidat i det USA-amerikanska presidentvalet i höst sprider sig. Därmed finns det också en reell risk att Donald Trump kan bli USAs näste president. Detta väcker, hos vissa, en stor oro för vår gemensamma framtid.
Här presenteras dock tre argument för varför president Trump inte är ett hot mot världen.
Trump är inte så illa som han låter
De som hoppas bli USAs näste president bedriver just nu sina primärvalskampanjer. Det innebär att de måste övertyga respektive partis kärntrupper att de är den bäste kandidaten för dem. Detta innebär att alla kandidater lyfter fram sina mer extrema åsikter eftersom de som röstar i primärvalen är radikalare än befolkningen i övrigt. Efter att man blivit utsedd till sitt partis kandidat blir fokuset dock det motsatta: försök framstå som attraktiv för de väljare som inte bestämt sig för ett parti. I svensk politik kan man studera samma fenomen genom att jämföra de beslut som tas på partikongresser med vad som står valaffischer. Överlappet är litet.
För Trump finns det extra starka skäl att framstå som radikal i primärvalskampanjen eftersom han inte är en typisk konservativ, "höger" kandidat inom republikanerna. Om han blir sitt partis presidentkandidat (och han verkligen vill bli president) kommer han genast dagen efter sin nominering börja trycka på sina mer attraktiva sidor: liberala åsikter i moralfrågor (abort, homosexualitet,...), kritik av USA-amerikanska krigsinsatser utomlands (framförallt presidenterna Bushs insatser) och så vidare.
Trump är populist
Om Donald Trump överhuvudtaget går att inordna i någon USA-amerikansk politisk tradition så torde det vara populismen. Ett huvuddrag i denna som han i alla fall verkar dela är isolationismen. Även om det i Trumps yviga retorik går att hitta belägg för de flesta åsikter så är, i alla fall enligt mitt intryck, kritik mot militära insatser utomlands vanligare än löften om vidlyftiga nya kampanjer. En president av USA som förordar "skit i resten, vi klarar oss själva" är betydligt att föredra för världen än motsatsen.
Presidenten har inte så stor makt
Ett krav för att ha en väl fungerande demokratisk stat är en betydande tröghet i systemen. Att regelbundet riva grunden för statsbygget och börja om från början skulle aldrig fungera i dagens värld. Jag pratar här inte bara om den formella maktbalansen som finns i USA med kongressen och domstolsväsen. Inte heller bara om alla de federala tjänstemän inom alla områden som fortsätter sitt arbete oavsett president eller alla de områden där det är delstaterna som bestämmer och inte det federala styret. Men bortom alla dessa formellt inflytelserika sfärer finns ju enormt stor informell makt i de stora bolagens styrelser och på Wall Street. Även om man inte måste tro att dessa skulle hota Trump med mord så kan man vara säker på att de kan hitta lämpliga metoder för att övertala president Trump att inte till exempel förbjuda inresa i USA för muslimer. Om man ska kunna besvara frågan om vem som är USAs mäktigaste person krävs en noggrann specifikation av hur man mäter makt.
Klart man har funderat över hur illa det skulle kunna bli egentligen. Alltså, när George W Bush (som ju nu i efterhand framstår som relativt balanserad i jämförelse med republikanernas kandidater) blev vald tänkte man ju också att det skulle gå helt åt helvete men det gjorde det ju inte. Kanske borde man dock som amerikansk väljare dock tillämpa försiktighetsprincipen och låta bli att rösta in Trump i Vita Huset.
SvaraRaderaProblematiken med Trump är väl framförallt att han hela tiden byter åsikt, eller inte har klart definierade program. Han har uttryckt både isolationistiska åsikter och mer militaristiska dito, som när han sade att man bör döda familjerna till ISIS-medlemmar.
SvaraRaderaVad gäller George Bush kan man faktiskt dra slutsatsen att det gick åt helvete, tycker jag, i så mån att han skapade det geopolitiska maktvakuum i Irak som lett till den upphettade konflikten mellan Iran och Saudiarabien, ISIS, och diverse andra saker.
Jo, jag håller absolut med om att det gick åt helvete under George W Bush, men inte helt åt helvete. (Även om hans arv såklart fortfarnade kan utvecklas till att det går helt åt helvete om det vill sig illa)
Radera