De är inte Charlie

Attentatet mot den franska tidskriften Charlie Hebdo gav upphov till en förutsägbar respons i olika medier, kanaliserade genom hashtaggen #JeSuisCharlie ("jag är Charlie"). Den exakta betydelsen var, som vanligt, inte exakt definierade. Symboliserade användning att man betraktar mord som ett oacceptabelt inlägg i en civiliserad debatt eller menar man att man tycker att yttrandefriheten bör omfatta den typ av material som Charlie Hebdo publicerar?

Vissa debattörer tvekade dock aldrig på var de stod i frågan; de är inte Charlie. I detta inlägg samlas en del sådana röster. Ytterst få som uttalat sitt stöd för terrordådet (jag har mest hört apokryfiska rykten om sådana) men som i alla fall tycker att det är beklagligt att Charlie Hebdo publicerat, eller fått publicera, sina skämtteckningar. I detta inlägg har jag utelämnat olika muslimska kommentarer på attacken. Dessa kommer i detta inlägg.

Flera kristna debattörer verkar mena att man måste förstå att denna typ av teckningar kränker muslimer och att de borde förbjudas. Nestorn Stanley Sjöberg skriver i ett tidigt inlägg "Dödsskjutningen i Paris med många döda idag" att

Vår sekulariserade kultur måste inse att hånfullhet, hädelse och fortsatt utveckling av komikernas debattförmåga, gör det omöjligt att hantera det mångkulturella samhället. Det är dags att uppträda sakligt, med respekt, ändå med tydlighet i det som måste avslöjas, uppmärksammas, hejdas.

Senare, efter att ha konstaterat att "SVT om 60% svenskar som gillar Muhammed-karikatyrer":

Här i Sverige kan Anders Vilks och alla med samma ”kultur” få polisens beskydd på skattebetalarnas bekostnad. Medan ”konstnären” sitter hemma med en öl, drabbas kristna människor i muslimska länder av hämnden, deras hem ödelagda, deras kvinnor våldtagna, deras liv hotade.

Kristendomen har förlöjligats. Jesus har hånats och framställts som en transvestit i erotisk laddning framför nattvardsbordet. Biskoparna har med ett leende försvarat yttrandefriheten. Vi vanliga kristna har tvingats acceptera förnedringen. Jonas Gardell blev hedersdoktor efter att ha framställt Jesus som en tandlös byfåne och dessutom analfabet. Gud har inte reagerat.

Välkände bloggaren Christer Sjögren fyller på om "Tidningen Charlie Hebdo" att

Jag tycker att bilden på tidningen här ovan är osmaklig. Det är ingen yttrandefrihet att medvetet kränka och förolämpa. Varken någon religion eller någon människa.

Bland feministerna verkar de kristna tankarna ovan finna viss resonans.Profilen Lady Dahmer menar apropå "Att hålla två tankar i huvudet":

Offrena beskrivs helt okritiskt som pennfajtande hjältar som sparkade på makten och dog för yttrandefriheten, och inget ont om de döda men jag vet inte riktigt hur mycket hjälte man är just när man kränker och sparkar på utsatta grupper? (Bildgoogla charlie + hebdo + racism för referens, jag vill inte posta bilderna här) Nu menar nån kanske att de minsann sparkade på alla och ja det stämmer, det gjorde de ju men man måste ha nån slags förståelse för att det inte ursäktar de rasistiska karikatyrer som de med flera av sina teckningar upprätthållit och spridit.

Sen när blev yttrandefrihet ett verktyg för förolämpningar?

och Maja Lundgren menar att "'DN är skit, skyddar inte från kulor'" och:

Je ne suis pas Charlie.

Så kan man säga utan att stödja terrordåd.
Som svar på "Je suis Charlie" har det faktiskt dykt upp ett slags motrörelse: "Je ne suis pas Charlie". Folk som tar avstånd från våld, men för den sakens skull inte vill hylla rasistiska nidbilder.

I nazistiska kretsar är man vana att vara lite motvalls och på Motgift säger Magnus Söderman: "Jag är inte Charlie":

Charlie Hebdo har rötterna i 1968-vänstern och deras satir slår mot politik, religion, tradition och nationalism. Man har tidigare uttalat sig skarpt mot exempelvis Front National. Jag tycker inte deras satir är rolig, jag tycker inte den är smakfull.

Nordiska Fronten är ovanligt demokratiska och frågar sina läsare "Är du Charlie?" och

8 av 10 läsare på Nordfront är inte Charlie visar vår undersökning. De flesta anser att allt prat om yttrandefrihet är hyckleri och har röstat på svarsalternativet ”Nej, men jag skulle skriva under kampanjen ‘Jag är Dan Park’”.

Det är lätt att tänka sig att anti-jihadisterna, eller vad de nu kallar sig, i princip är nöjda med attacken. Den ligger ju helt i linje med de varningar de fört fram under så lång tid. Men inte heller här är alla nöjda. Bloggen Jihad i Malmö utropar Nej, jag är INTE Charlie! och skriver:

Nej, jag är inte kommunist, antisemit eller homofob, som de helgonförklarade mördade tecknarna.

Konspirationstänkarna är naturligtvis snabba på bollen. På Blueshift reder man ut "Spektaklet i Paris – här är de som tjänar på det":

Vi vet inte vilka de påstådda gärningsmännen är,deras motiv eller vad som faktiskt skett.

Vi vet dock vilka som tjänar på händelsen – såsom den just nu spelas upp i media:

    Det brittiska kungahuset
    De som vill förvandla EU till en polisstat
    Händelsen kan också att komma att användas för USA att motivera krig mot Saudiarabien 

En annan, lite oväntad, åsikt i den svenska debatten lyfts fram av Johan Björnsson "De 12 dödade journalisterna i Frankrike borde sätta fokus på frågan om rätten att bära vapen".

Något förvånande verkar det mest uttalade stöden för attacken i Paris komma från stjärnorna. Den astrologiska bloggaren Siwert har kommenterat attacken mot Charlie Hebdo i en rad inlägg. I det första slår han fast att "Astrologin bekräftar den rättfärdiga vedergällningen i Paris":

Astrologin säger exakt vad gärningsmännen själva sade: Profetens namn, som släpats i smutsen av de gemena franska ateisterna, har renats. Detta är Vattenelementet när det inte beter sig som den onda västerländska Hydran - rovkapitalisten - utan som ett klart och rent vatten som lyssnar upp mot de gudomliga höjderna.

Det var "Sybariten Frankrikes tid att skörda sitt onda förflutna":

Det här är ett mycket passande land för Guds vedesbägare att tömmas över, när måttet blivit rågat. Och européerna fattar inte att det är de själva som dragit olyckan över sig. Inte genom att bjuda in invandrare utan genom att inte kunna släppa sitt dryga överlägsenhetskomplex!

Och kom ihåg, "Jihad - alltjämt anti-imperialistiskt efter 2000 år":

Västerlänningarna efter Parisattentatet är mer än lovligt naiva. De dyrkar Kriget som Marknadskapitalismen för men förstår inte längre att det finns en annan sida, en God Sida, som dock tvingas använda mörka medel. Västerlandet är de onda, men de låtsas vara Ljusbärarna. De som vuxit upp med tomma klyschor om att västsamhället, det demokratiska trots fel och brister är det bästa som finns att tillgå - dessa människor kommer man inte att kunna lära om. De kommer att dö förbittrade över att se sina drömmars värld gå i kras. Unga människor - varav 25 fucking procent är arbetslösa i det Sverige som Rovkapitalismen slagit sönder - har åtminstone potentialen att greppa den uppenbara sanningen: Islam finns på Jorden för att ifrågasätta Västs rovdrift på världen.