En natt hemma i sovrummet i villan så upptäcker Sture att hans hustru inte bara är bra på att laga hans mat och stryka hans skjortor utan att hon också har andra talanger. Tillsammans ger de sig ut på ett äventyr i en värld Sture aldrig anat men där hustrun är en van besökare. Det är en värld med många upplevelser och nöjen där även en urskogsvilde kan finna något passande. I denna värld presenterar hustrun Sture för sin mycket gode vän Simeno och tillsammans upplever de tre något som Sture inte trodde fanns. Och när de skiljs åt lovar hustrun att de ska fortsätta arbeta med Simeno och med många, många fler. Dessa upplevelser och mycket mer om fluidum, auror, astralkroppar, reinkarnation, dimensioner, frekvenser och yogis beskriver Sture Johansson i sin bok "Resan till ljuset". Vad som händer när Sture senare träffade Ambres är en annan historia.
söndag 17 november 2019
Shahid/Skärvor
När IS slog igenom på den internationella scenen 2014 var vi många som fascinerades. Den utstuderade, nästan obegripliga, ondskan. Deras dåd och de intrikata, skolastiska, resonemangen bakom. Att en sådan rörelse kunde locka krigare från Sverige och till råga på allt, konvertiter: vanliga svenskar uppvuxna i vanliga svenska familjer som var beredda att offra sina liv för något så obegripligt. Vi tog del av IS propaganda, vi sökte upp sympatisörer i sociala medier, vi lästa blogginlägg om IS och vi skrev några egna inlägg.
En av dem som fascinerades var Henrik Bromander. Och för honom stod det ganska snart klart att han var tvungen att skriva om det. Under lång tid har Bromander gjort det till sin uppgift att skildra förlorarna i Sverige. I böcker och serier har han med stor noggrannhet och medkänslan skildrat dem som står utanför. Just medkänsla är centralt här. För Bromander skildrar inte bara oskyldiga offer som naturligt väcker allas sympati. Hans förlorare dras till fascism och rasism eller är besvärliga människor med inbillade diagnoser som ställer till det för sig själva. En svensk konvertit som reser till Syrien för att slåss med IS passar in perfekt.
Enligt egen uppgift hade Bromander tidigt iden att balansera berättelsen om Håkans resa till Syrien för att bli martyr/"shahid" med en annan men det tog tid innan han hittade den andra delen. I den färdiga boken "Shahid/Skärvor" (AdLibris, Bokus) från Galago får vi i "Skärvor" följa Lovisas resa från uppväxten i Hässleholm genom konstvärlden i Stockholm fram till mötet med Håkan. Parallellerna som går att se mellan de båda historierna går också igen i nästan allt Bromander skrivit: uppväxten med föräldrar som inte klarar av att stötta sina barn, det ständiga underläget i ett stenhårt klassamhälle där man trots alla sina förtjänster ändå inte passar in, bara får vara med på nåd. I en tid när det självbiografiska, den egna erfarenheten, står i centrum, i sociala medier men även i böcker och serier så använder Bromander det gammaldags greppet grundlig research för att göra sina karaktärer trovärdiga och levande. Rekommenderas.
En av dem som fascinerades var Henrik Bromander. Och för honom stod det ganska snart klart att han var tvungen att skriva om det. Under lång tid har Bromander gjort det till sin uppgift att skildra förlorarna i Sverige. I böcker och serier har han med stor noggrannhet och medkänslan skildrat dem som står utanför. Just medkänsla är centralt här. För Bromander skildrar inte bara oskyldiga offer som naturligt väcker allas sympati. Hans förlorare dras till fascism och rasism eller är besvärliga människor med inbillade diagnoser som ställer till det för sig själva. En svensk konvertit som reser till Syrien för att slåss med IS passar in perfekt.
Enligt egen uppgift hade Bromander tidigt iden att balansera berättelsen om Håkans resa till Syrien för att bli martyr/"shahid" med en annan men det tog tid innan han hittade den andra delen. I den färdiga boken "Shahid/Skärvor" (AdLibris, Bokus) från Galago får vi i "Skärvor" följa Lovisas resa från uppväxten i Hässleholm genom konstvärlden i Stockholm fram till mötet med Håkan. Parallellerna som går att se mellan de båda historierna går också igen i nästan allt Bromander skrivit: uppväxten med föräldrar som inte klarar av att stötta sina barn, det ständiga underläget i ett stenhårt klassamhälle där man trots alla sina förtjänster ändå inte passar in, bara får vara med på nåd. I en tid när det självbiografiska, den egna erfarenheten, står i centrum, i sociala medier men även i böcker och serier så använder Bromander det gammaldags greppet grundlig research för att göra sina karaktärer trovärdiga och levande. Rekommenderas.
Nörden och fotbollen
I den amerikanska high school-dramaturgin är "jocken", sportkillen, och nörden kanske det centrala motsatts-paret (tillsammans med den kvinnliga motsvarigheten, "cheerleader" kontra "tjej med glasögon").
Men att sportintresse och nördighet går att kombinera är allmänt accepterat. Att vara fotbollsnörd kanske inte ens är något man skäms över. Ordet "fotbollsnörd" syftar oftast på en person med ett överdrivet intresse för den del av spelet som går att beskriva med siffror. Tabeller och olika scenarion kring hur en serie ska sluta. Statistiska uppgifter om olika spelares insatser. Ett överdrivet intresse för antalet matcher i rad med seger, förlust, hörnor direkt i mål eller liknande.
Men det finns en annan sorts nördighet som också är mycket stark hos fotbollsfansen, nämligen det anala intresset för detaljer. Alla som har insikt i andra subkulturer förstår nog vad jag menar. Vem spelade i bandet på vilken skiva och byttes ut till nästa av vilken orsak? I vilket rum på hotellet bodde faktiskt författaren och kunde han verkligen se människorna i parken i skymningsljuset? Omfattar verkligen de bortklippta scenerna 13 minuter och ger de en helt annan insikt i den historia regissören försöker berätta? Och då har vi inte ens kommit in på den samlande kompletisten med sina feltryckta utgåvor på blå vinyl.
På fotbollsplanen buas vissa spelare i bortalaget ut extra mycket på grund av ett uttalande efter en match för tre år sedan eller för att deras modersklubb är en hemmalagets speciella fiender. I Stockholm ses rivaliteten mellan AIK och Djurgården som extra djup eftersom dessa tvillingklubbar båda grundades 1891. Rivaliteten mot nykomlingen Hammarby, grundad 1897, är inte riktigt lika djup. Bland AIK-fans är det populärt med t-shirts med trycket "Biblioteksgatan 8-2", eftersom klubben grundades just på denna adress.
Vid derbyn mot Hammarby kallas bortalaget och fansen "horungar" eftersom det finns en oklarhet om på vilken adress den klubben grundades. AIK-fansen attackerar nedan motståndarna i IFK Norrköping med en banderoll med fakta hämtade från IFK centralorganisations hemsida.
Nedan får Djurgården sig en släng av sleven för att de lämnat Stockholm Stadion, komplett med en hänvisning till att AIK hade Stadion som hemmaplan till och med 1936.
Men att sportintresse och nördighet går att kombinera är allmänt accepterat. Att vara fotbollsnörd kanske inte ens är något man skäms över. Ordet "fotbollsnörd" syftar oftast på en person med ett överdrivet intresse för den del av spelet som går att beskriva med siffror. Tabeller och olika scenarion kring hur en serie ska sluta. Statistiska uppgifter om olika spelares insatser. Ett överdrivet intresse för antalet matcher i rad med seger, förlust, hörnor direkt i mål eller liknande.
Men det finns en annan sorts nördighet som också är mycket stark hos fotbollsfansen, nämligen det anala intresset för detaljer. Alla som har insikt i andra subkulturer förstår nog vad jag menar. Vem spelade i bandet på vilken skiva och byttes ut till nästa av vilken orsak? I vilket rum på hotellet bodde faktiskt författaren och kunde han verkligen se människorna i parken i skymningsljuset? Omfattar verkligen de bortklippta scenerna 13 minuter och ger de en helt annan insikt i den historia regissören försöker berätta? Och då har vi inte ens kommit in på den samlande kompletisten med sina feltryckta utgåvor på blå vinyl.
På fotbollsplanen buas vissa spelare i bortalaget ut extra mycket på grund av ett uttalande efter en match för tre år sedan eller för att deras modersklubb är en hemmalagets speciella fiender. I Stockholm ses rivaliteten mellan AIK och Djurgården som extra djup eftersom dessa tvillingklubbar båda grundades 1891. Rivaliteten mot nykomlingen Hammarby, grundad 1897, är inte riktigt lika djup. Bland AIK-fans är det populärt med t-shirts med trycket "Biblioteksgatan 8-2", eftersom klubben grundades just på denna adress.
Vid derbyn mot Hammarby kallas bortalaget och fansen "horungar" eftersom det finns en oklarhet om på vilken adress den klubben grundades. AIK-fansen attackerar nedan motståndarna i IFK Norrköping med en banderoll med fakta hämtade från IFK centralorganisations hemsida.
Nedan får Djurgården sig en släng av sleven för att de lämnat Stockholm Stadion, komplett med en hänvisning till att AIK hade Stadion som hemmaplan till och med 1936.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)