De ska ju ändå dö

Just nu läser jag bokreafyndet "De ska ju ändå dö: tio år i svensk underrättelsetjänst" av Gunnar Ekberg. Denna bok skildrar i princip IB-affären från "den andra sidan". För Ekberg var en av de agenter som avslöjades av Peter Bratt och Jan Guillou i Folket i Bild 1973. Faktum är att Ekberg och hans verksamhet närmast var central i avslöjandet. För även om IB-affären idag i första hand handlar om inhemskt spionage och olaga åsiktsregistrering så var det när affären avslöjades det utländska spionaget som väckte mest uppmärksamhet. Ekberg arbetade sig upp igenom den svenska Palestinarörelsen från slutet av 60-talet och hade kontakter med terrorister som i den Palestinska Folkfronten, PFLP. Det är en annorlunda och fascinerande tid som Ekberg beskriver: vänstersympatisörer uppmanas att göra värnplikt för att förberedda sig för revolutionen, Ekberg måste noga dölja sina sympatier för demokrati och Jan Guillou och Göran Rosenberg försöker för en terroristorganisations räkning mäta upp avstånd på Tel Avivs flygplats.
---
Mer om boken i detta inlägg: "Frimicklarrasisterna på Expressen"

Musikens makt

I slutet av 90-talet går 21-årige Olof Eriksson runt i Uppsala och bekymrar sig över den moderna musikkultur som är så populär bland hans jämnåriga. Han grubblar över frågor som

Varför sjunger de så mycket om sex?
Finns det en koppling mellan rockkultur och drogmissbruk?
Varför dör så många stjärnor unga - är de inte lyckliga?
Handlar det om riktig satanism, eller är det bara en lek?

och

Har backmasking en övernaturlig förklaring?

I själva verket så bekymrar sig Olof inte bara över populärkulturen, även sexualmoralen i betydligt närmare sammanhang är en oroskälla:

För det är ju så att den kristna läran talar om äktenskapet som den enda platsen för sexuell gemenskap. Jag är fullt medveten om att man i dagens samhälle - och även i vissa kristna kretsar - tummar kraftigt på detta.

(min kursivering)
Men Olof försöker i alla fall gå till botten med sina frågor om populärmusiken. Han studerar det material som amerikanen Eric Holmberg och "Reel to Real Ministries" satt samman (till exempel filmen "HELLS BELLS The Dangers of Rock 'N' Roll") och deras "genuina forskningsarbete överbevis[ar]" honom.

Med tanken på denna bakgrund måste jag säga att de svar som Olof hittar och redovisar i boken "Musikens makt" är ganska tråkiga. Ja, rockmusiken är Djävulens verktyg, men bara genom den anda av rebelliskhet som är dess signum och som kan leda till att människor ifrågasätter Gud och hans lagar. Kom ihåg att Bibeln säger att "motsträvighet är trolldomssynd", det vill säga rebelliskhet kommer från Djävulen.

Olof konstaterar att många musiker genom historien har glorifierat droger, sex eller våld med låttexter eller uttalanden (Mauro Scoccos "Om det är O.K." från 1996 kallas den "kanske mest skrämmande attacken" mot trohet inom äktenskapet). Många musiker har också levt destruktiva liv som är dåliga föredömen för ungdomar. Dessa beteenden och uttalanden har inte heller lett till avståndstaganden från allmänheten utan verkar snarare ha ökat artistens popularitet. Kontroversiella personer som Alisteir (sic) Crowley och Charles Manson har också kopplingar inom populärmusiken. Det är också sant att musik i många (alla?) kulturer används i religiösa eller andliga sammanhang för att skapa eller förstärka känslor hos människor. Detta gäller båda kristna och människor som tror på andra gudar.

Lite mer brännande blir boken när Olof kommer in på ämnet "backmasking". Backmasking definieras som när den vanliga sången på en skiva spelad baklänges blir en ny text med ett annat budskap. Det är alltså inte fråga om att lägga in baklängessång som en del av den allmänna ljudbilden utan det måste vara sångstämman som innehåller det dolda ("mask" i "backmasking") meddelandet. Det är uppenbart att det är väldigt svårt att åstadkomma äkta "backmasking", kanske är det till och med omöjligt - för människor! Men Djävulen kan väl "backmaska" om han vill (naturligtvis kan Gud det också och Olof tar upp frågan i kapitlet "Kristen backmasking")? Kanske är det Djävulen som placerat budskapen i sånger från artister som Electric Light Orchestra och Led Zeppelin? Men till slut lämnar Olof ändå frågan öppen: är backmasking djävulens fingeravtryck?

Om Justin Bieber

I "Det grymma manssamhället" från 1969 har Marian Andersson följande att säga om flickors idoldyrkan:

Hela världen har skakats av de imponerande, ja nästan skrämmande, uttryck flickors könsdrift kan ta. Den hysteri, de öronbedövande vrål som tonårsflickor världen över bemötte sina popidoler med var ingenting annat än ett utlopp för en starkt hämmad sexualdrift. Vad de unga flickorna inte vågade visa en och en gav de uttryck för i grupp.
[...]
Sådana våldsamma uttryck tar sig inte längre flickornas idoldyrkan. Kanske beror det på att större jämlikhet på sistone inträtt bland de yngre.

"Kungens hemliga skuggregering"

Det känns som om det inte är så ofta som nya spännande svenska konspirationsteorier presenteras. Kring de stora inrikeshändelserna i vår nutid (Palmemordet, Estoniakatastrofen, Anna Lindhmordet, ...) finns ett fortsatt stort intresse men annars verkar vi mest ha smulor från det rika konspirationsbordet i det stora landet i väster. Få verkar vara intresserade av att förankra något i den svenska verkligheten. Ett undantag är White TV som kompletterar den internationellt gångbara teorin om tankekontroll och hjärnimplantat med en mängd svenska vittnesmål (flera från personer som jag aldrig har hört talats om innan). Ett annat exempel hämtar jag från EAP där den svenska versionen av en artikel som ursprungligen verkar hetat "Klimatbluffen: Brittiska imperiets försök till globalt folkmord" (de har onekligen känsla för rubriksättning) för fram en ny teori om kungens dolda agerande i Sverige:

WWF:s 30-klubb: Kungens hemliga skuggregering

Kung Carl XVI Gustaf har i Sverige ställt sig i spetsen för det brittiska imperiets och det nuvarande brittiska kungahusets lögnaktiga och människofientliga klimatkampanj.

På sitt slott Ulriksdal har kungen inrättat en närmast okänd ledningsgrupp, Världsnaturfonden WWF:s 30-klubb, som i många politiska frågor fungerar som en kunglig skuggregering bestående av statliga myndigheter, mäktiga folkrörelser och politiska lobbyorganisationer.

Carl XVI Gustaf har stött WWF sedan tiden för dess bildande i Sverige 1971, först som hedersordförande. 1988 klev han in som aktiv ordförande för denna politiska lobbyorganisation, en organisation som är ansvarig för spridandet av den absurda lögnen att Himalayas glaciärer skulle vara bortsmälta år 2035.

Sedan 1983 har kungen personligen låtit WWF inrätta sig i det kungliga slottet Ulriksdal norr om Stockholm. På detta relativt undanskymda ställe träffas WWF:s förtroenderåd, den s.k. 30-klubben, under kungens ledning. Det är den som, helt odemokratiskt i förhållande till WWF:s alla övriga medlemmar, utser WWF:s styrelse.

30-klubben skall bestå av max 30 privatpersoner, som utväljs bland Sveriges rikaste familjer och Bernadottetrogna adelsfamiljer tillsammans med några ledande svenska miljöaktivister. Dessutom tillkommer ungefär lika många representanter för en hel rad miljöorganisationer, mäktiga folkrörelser och statliga myndigheter. Enligt kunga­husets kalender, en av de få svenska publikationer som överhuvudtaget nämner 30-klubben, deltar kungen aktivt i och leder, som ordförande, 30-klubbens möten flera gånger per år.

Läs mer om suspekta organisationer som Svenska Jägarförbundet ("fler män med vapen under sig än ett fullt mobiliserat svenskt försvar"), Röda Korset ("egna sjukhus i Stockholm och på Gotland") och Svenska Turistföreningen ("tidigare försett den hemliga Nato-ledda organisationen Gladio med gömställen)" i originalartikeln.

Början till slutet för moderaterna

I ett inlägg om Anders Borg förra året (här) så gjorde jag en (mycket) kort analys av vad som kommer att få De Nya Moderaterna på fall. Upplägget var klassiskt: framgång, hybris, fall. Moderaternas kommundagar i helgen gav ytterligare stöd till min tes. De "gamla" moderater som motvilligt accepterat Reinfeldts förnyelse av den moderata retoriken för att få ta del av de framgångar den gett, tror nu att det är den egentliga moderata politiken som blivit populär och kräver därför åter igen det systemskifte som moderaterna brukade stå för.

Allra bäst uttrycks det nog av den unge riksdagsledamoten Fredrik Schulte från Täby. Han konstaterar (i radio) att jobbskatteavdrag i och för sig är bra eftersom de som arbetar får det bättre men att det stora problemet i Sverige idag ju är att personer som inte arbetar har det för bra. Just denna tro: att den breda allmänheten i Sverige oroas av att arbetslösa, sjuka och pensionärer har det för bra är det som kommer att sänka moderaterna och därmed Alliansen i nästa val.

Det grymma manssamhället

Jag läser just nu "Det grymma manssamhället" av Marian Andersson från 1969:

Det är skillnad på män och kvinnor, det bör du inse och foga dig efter, sa hon. Gud har inte för inte format mannens viktigaste organ, hans manslem, som en djursvans. Det ligger en djup symbolik i detta [...] Gud vill härmed påminna mannen om hans släktskap med djuren på det han inte må förhäva sig, fortsatte hon. Han är grovt byggd och hårig nästan som en apa, och hans hjärna väger mindre än kvinnans i förhållande till kroppsvikten.