Det finns fortfarande hemligheter om NATO

Gårdagens WikiLeaks nyhet handlade om Sveriges relation till NATO. De senaste åren har Sverige haft ett nära samarbete med NATO, till exempel i "Partnerskap för fred" och i olika fredsbevarande insatser runt om på jorden. Av alla experter avfärdades avslöjandena som icke-nyheter, vilket verkar vara en rimlig bedömning. Inget av de olika samarbetena (med undantag för:

significant contribution to our understanding of events
inside the Russian military and in Iran's nuclear ambitions

) har skett i hemlighet, utan har varit allmänt kända och diskuterade.

Detta betyder inte att det inte fortfarande finns fakta rörande Sveriges relation till NATO som förtjänar att lyftas fram och diskuteras. Men detta rör då inte de senaste åren utan under det kalla kriget. Sverige var även under det kalla kriget en mycket nära partner till NATO, en inofficiell medlem. Denna relation odlades inte bara i praktiken mellan svensk militär och underrättelsetjänst utan var ett medvetet val av ledande (socialdemokratiska) politiker. Och om detta förhållande ljög dessa politiker konsekvent för det svenska folket. Även en sådan person som Olof Palme arbetade i hemlighet för att bevara och förstärka Sveriges relation till USA, medan han i debatten odlade en image av USA-kritik. Detta är förhållanden som jag tror fortfarande inte är allmänt kända utan döljs av en myt om den "svenska neutraliteten".

Angående vår nuvarande relation till NATO kan man väl bara säga att den möjligen är lite otydligt presenterad för allmänheten. Jag trodde till exempel att "alliansfri i fred, syftande till neutralitet i krig" fortfarande var den rådande svenska säkerhetspolitiska doktrinen men det är det inte fick jag reda på igår. Istället lyder den tydligen idag "alliansfri i fred, syftande till inget speciellt", vilket inte är så slagkraftigt formulerat.