Jag hörde Humanisternas ordförande Christer Sturmark debattera skolavslutningar i P1 morgon. Jag tycker att han gjorde en bra insats: han poängterade att detta inte är en stor fråga för Humanisterna men att deras huvudsakliga åsikt är att präster inte bör delta i avslutningen. En helt rimlig åsikt: varför ska en representant för en organisation utan relation till skolan delta vid en skolavslutning? Om man skulle bjuda in ordföranden i ett politiskt parti för att hålla tal skulle nog alla se problemet.
Den inbjudne som skulle debattera med Sturmark använde naturligtvis argumentet att det är tradition med anslutning i kyrkan. Om detta finns två saker att säga. För det första är det inget bra argument: att något har varit på ett visst sätt betyder inte att det bör fortsätta vara på det sättet. Detta kanske kan kallas för det historistiska felslutet.
För det andra är det intressant att en person med detta argument blev inbjuden att medverka i P1 morgon. Det finns många aktuella politiska frågor där man skulle kunna använda "det är tradition" argumentet. Till exempel i jämställdhetsfrågor. Det finns säkert många som är emot en delad föräldraförsäkring (och även de nuvarande "pappamånaderna") för att det är tradition att mamman tar hand om barnen. Men en sådan person skulle inte få delta i en debatt i P1 morgon, argumentet skulle bara kunna höras från "mannen på gatan". Människor som argumenterar för att man på traditionellt sätt ska behandla homosexuella och romer illa får överhuvudtaget aldrig höras på P1 morgon.
Min poäng är alltså att på vissa områden är "det är tradition" aldrig accepterat som ett giltigt argument men tydligen är inte kyrkans ställning i samhället inte ett av dessa.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Så du likställer åsikten att en präst bör delta i skolavslutningen med åsikten att homosexuella eller romer ska behandlas illa (eftersom du anser att dessa ska få lika (ingen?) plats i media).
SvaraRaderaJag tror inte det är helt rätt att förkasta en åsikt bara för att den baseras på tradition. I så fall skulle vi lika gärna angripa jul-, nyårs- och midsommarfirande på samma grund. Eller kanske till och med traditionen i Sverige att demokrati och jämnställdhet skall upprätthållas?
Det är kanske bättre att angripa åsikten för dess negativa inverkan eller ineffektivitet?
Det finns t.ex. traditioner inom studentlivet som jag motsätter mig, men inte för att de är traditioner. Detsamma gäller traditioner inom vetenskapliga cirklar vad gäller publicering och finansiering.
Off the top of my head,
Andreas
Jag menar att "det är tradition" inte är ett giltigt argument för något. Det betyder inte att jag tycker att det är ett argument mot något. Det tycker jag inte.
SvaraRaderaMen om det finns ett argument mot något (i detta fall "skolan ska vara religiöst neutral") så räcker inte "det är tradition" som motargument.
Jag tycker till exempel att det är en bra ide att sjunga "Den blomstertid nu kommer" på skolavslutningen eftersom jag tycker att det är svensk allmänbildning att känna till den sången.
Jag tycker inget om vilka som ska få komma till tals i media: jag påstår något om hur det är. En massa människor tycker en massa saker med, i stort sett, argumentet "det är tradition". I nästan alla fall betraktas dessa människor av media som hopplösa bakåtsträvare som inte är värda att lyssna på eller ta med i en diskussion. Men i detta fall (som jag tror handlar om det kristna inflytande i det svenska samhället) så betraktas tydligen "det är tradition" som ett helt legitimt argument.
Men, ja, jag likställer argumenten "skolavslutningar ska vara i kyrkan för så har det alltid varit" med "män ska bara få gifta sig med kvinnor för så har det alltid varit". För mig ser de väldigt lika ut.
Ah, ok. Då förstår jag din argumentation bättre.
SvaraRadera