lördag 30 juni 2012

Thente har fel, fel, fel

När jag lästa rubriken på Jonas Thentes krönika i Dagens Nyheter i morse ("Matematik som huvudämne tillhör dåtiden - politikerna bör satsa framåt") var det nära att jag bokstavligen satte kaffet i vrångstrupen. När jag sedan läste krönikan bekräftades min förskräckelse. Thente har nämligen fel i nästan alla delar av sitt resonemang:
Thente berör Wireds kolumn "Japaness scholgirl watch" och menar att man också i ett land som Sverige skulle kunna se på ungdomen för att lära känna framtiden. Men Thente missar att de japanska skolflickor studerades i egenskap av avantgarde konsumenter. Visserligen bör skolan utbilda unga till att bli medvetna och kritiska konsumenter men skolpolitiken bör i första hand tillgodose Sveriges behov av framtida producenter. Det är ju på producentsidan som jobben finns.

Thente säger att om man behärskar språk så har man ett redskap för att lära sig saker men om man behärskar matematik så kan man (bara) matematik. Thente missar att det är just för att det också är ett redskap som matematik så tydligt lyfts fram av pedagoger. Om man behärskar matematik så behärskar man ett sätt att resonera och angripa problem som man har nytta av på alla områden, till exempel för att förstå samhället eller inom kulturen. Ens förmåga till kritiskt granskande stärks av att kunna analysera sammanhang stringent.

Thente säger att de unga i framtiden kommer att jobba på internet, nåt med media. Thente missar att internet, även sociala media, inte i första hand är en skapalse av språk utan av matematik (läs programmering). Även om det inte är så att den eventuella framgången hos ett internetfenomen är avhängigt av den tekniska kvalitén, så är god programmering den grund framgångsrika aktörer står på. Google, Faceboook och Twitter är ingenjörsprojekt, inte skapade av folk som vill jobba inom nåt med media.

Thente påstår också att det hittills varit så att svaret på skolans "vad vill du bli?"-enkäter väl har speglat den framtida arbetsmarknaden. Är det verkligen sant?

Det finns bara en punkt där jag vill ge Thente rätt: syftet med matematikundervisningen (och alla annan undervisning) bör inte vara att klara sig bra i internationella mätningar. I skolan har man under lång tid kämpat med att få eleverna att förstå att de ska lära sig för framtiden och inte för prov, att ledande skolpolitiker i dag inte kan förstå skillnaden är ett oerhört bakslag.

10 kommentarer:

  1. Hej, vad jag menar är att undervisning i matematik lär ut (bör lära ut) ett grundläggande sätt att tänka och resonera. Det är (bör vara) i matematikundervisningen man lära sig grundläggande logik, hur man bevisar saker och hur man inte kan bevisa saker och så vidare.

    Man kan kritiskt granska en grundbok i musikvetenskap utifrån de historiska premisser du anger. Men man kan också kritiskt granska den utifrån logiska premisser. Är de teorier som framförs internt konsistenta eller innehåller de motsägelser? Kan man verkligen dra de slutsatser som görs utifrån det man antar? Formuleras teorierna på ett stringent sätt eller är de mångtydiga? Så fort man har en teoribildning så kan man använda dessa verktyg för att analysera den.

    Jag skulle gärna vilja skriva att matematikundervisningen i skolan självklart är det ställe där dessa färdigheter lärs ut, men känner mig tvingad att gardera med ett "bör". Jag är alltför medveten om att skolan ofta misslyckas i detta. Dock är inte det ett argument mot betydelsen av matematikundervisning utan bara ett argument för en bättre matematikundervisning.

    SvaraRadera
  2. Det stora problemet med "Kanske bör det inte ens betraktas som ett huvudämne i skolan, utan ett ämne för att yrkesinrikta sig på i gymnasiet?" är att hjärnan blir mindre mottaglig för öva in axiom ju äldre man blir. Jämför t.ex. med att försöka lära ett barn som levt isolerat utanför civilisationen språk i 15-årsåldern.

    SvaraRadera
  3. Kampen emot dumflummarna i samhället har tyvärr aldrig varit mer aktuell. Vi tror vi lever i en upplyst värld men det finns fullt av Jonas Thente typer överallt som bara inte förstår och aldrig kommer förstå den värld de lever i.

    Tyvärr så ser vi ju fler och fler sådana yttringar ju mer komplicerad världen blir, lösningen är dock knappast att i frustration demontera grunderna för vetenskapen, matematiken, utan att utöka denna.

    SvaraRadera
  4. Okunnighet i matematik är den sista saken man kan kokettera med. Däremot så är kunskap i matematik inte nyckeln till andra kunskaper - vilket bevisas i fallet Tajna Bergkvist som är ute och cyklar nästan jämt.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Dock förefaller okunskap i matematik vara något som man koketterar med. Om jag säger att jag är matematiker så är det många som inte tvekar att prata om hur lite de någonsin förstått av matematiken.

      Naturligtvis är inte goda kunskaper i matematik en garant för t.ex. sunt förnuft. Men egentligen är det ju inte matematik på den nivån vi diskuterar. Thente menar att den genomsnittlige eleven inte skulle ha någon speciell nytta av att läsa grundläggande matematik. Där har han fel.

      Radera
  5. Det finns inga empiriska belägg för att det man eventuellt lär sig på matematiklektionerna kan generaliseras till andra ämnen eller kontexter, till ett slags generellt logiskt tänkande. Tvärtom finns studier som visar motsatsen. Matematiklektionerna hjälper en att klara sig på matematiklektionerna. Logiskt tänkande i förståelse av texter är något annat än matematisk logik.

    90% av alla människor har ingen användning för avancerad matematik som privatpersoner, yrkesarbetare eller samhällsmedborgare. Matematiken leder till avhopp och stjäl tid för språk, historia och samhällskunskap.

    SvaraRadera
    Svar
    1. För det första så menar jag att logiskt tänkande i förståelse av texter inte är något annat än matematisk logik, utan att det finns en gemensam logisk grund för de båda. Denna logik behöver inte läras ut matematiklektionerna men jag menar att det är lämpligt eftersom i det ämnet är de logiska grunderna extra tydliga. Annars skulle undervisning i till exempel programmering eller logik direkt fungera.

      För det andra så pratar jag om en idealiserad matematikundervisning. Jag vet att inte alla som undervisar i matematik idag klarar av, eller kanske ens försöker, att lära ut det jag syftar på men detta är en grund för att förbättra matematikundervisningen, inte avskaffa den.

      Radera
  6. Hej udda boktips

    Kan du ta bort mina inlägg här
    helt dvs så inte ens min signatur syns?

    bedankt/Skogsnymfen

    SvaraRadera
  7. Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det verkade gå, jag har gjort det.

      Radera