Vad är otrygghet?

Innehållet i de trygghetsundersökningar som genomförs av Brottsförebyggande rådet (Brå) bedöms ofta som nyhetsvärt material (Aftonbladet, Metro, SVT). Dessa undersökningar genomförs av SCB där det kallas att "kartlägga trygghet och otrygghet där du bor". Eftersom SCB är intresserade av att utreda hur det egentligen ligger till så kontaktade de mig eftersom jag, som medelålders, vit, heterosexuell cis-man, självfallet har bäst koll på läget.

I undersökningen fanns det några olika olika delar, en del handlade om man utsatts för brott under 2016, en annan om man oroat sig för att bli utsatt för brott och en tredje om vilket förtroende man har för rättsväsendet.

Frågorna om vilka brott man utsatts för börjar med en förmaning att bara rapportera händelser under 2016. Sedan börjar frågorna: har du eller någon annan i ditt hushåll fått en cykel stulen under 2016? Har du eller någon annan i ditt hushåll fått en bil stulen? Har någon rånat eller försökt att råna dig? Har någon med avsikt slagit, sparkat eller på annat sätt utsatt dig för fysiskt våld, så att du skadades eller så att det gjorde ont? Inga konstigheter så långt.

Men sen blir det lite underligt:

Har "någon i syfte att kränka [...] dig spridit [...] kommentarer om dig på internet" under 2016? Efter ett stort antal frågor om att få tillhörigheter stulna, bli hotad eller fysiskt misshandlad kommer en fråga om någon försökt kränka dig i kommentarsfältet på YouTube? Dessutom tillhör alltså frågan sektionen om "utsatthet för brott". Så om BRÅ rapporterar att antalet personer som utsatts för brott ökar, kan det bero på att folk tycker att andra varit elaka mot dem på Instagram.

I undersökning efterfrågas också om man har ändrat sitt beteende i olika avseenden för att undvika brott. Detta för att kartlägga otryggheten "där du bor". Även här sticker trollen på internet upp sina fula huvuden.

Ökad otrygghet i ett visst bostadsområde kan alltså bero på att respondenter där inte vågar posta saker på Facebook. Människor som flytt till Sverige och inte vågar uttrycka sig fritt på internet av rädsla för att släktingar i hemlandet ska råka illa ut, bidrar enligt BRÅ/SCB till otrygghet i Sverige.

Att förtroendet för polisen i Sverige naggats i kanten på senare tid är nog en känsla många har. Detta följs också upp i undersökningen. Men det är något konstigt med frågorna. Förutom frågor om ens allmänna förtroende för rättsväsendet och dess olika delar (polisen, åklagarna, domstolarna och så vidare) är det bara på två områden det ställs specifika frågor. Detta är om man har förtroende för hur rättsväsendet behandlar personer utsatta för brott respektive personer misstänkta för brott. Om man har förtroende för polisen förmåga att klara upp brott, åklagarnas val att väcka åtal eller domstolarnas sätt att döma, det är tydligen inte av intresse. 

Jag har också sökt 169 arbeten utan resultat

Integrationsfrågan diskuteras just nu livligt, till exempel i Sveriges Radio satsning 100 röster och programmet Nordegren & Epstein. Ofta står möjligheten för nyanlända att få arbete i fokus, kanske speciellt hur svårt det är för utländska akademiker att hitta ett passande arbete i Sverige. Jag känner att det har fattas ett perspektiv i denna debatt och vill därför bidra med min erfarenhet.

Jag är en svensk man, född och uppvuxen i Sverige, av svensk föräldrar. Min hud är vit och jag har ett vanligt svenskt namn. Jag är dessutom heterosexuell och född biologiskt som man, jag är även så lyckligt lottad så att jag inte har några fysiska eller psykiska handikapp. Jag är utbildad i Sverige, från förskola till universitet. I början av 2000-talet avslutade jag min utbildningsbana med en doktorstitel i matematik vid ett svenskt universitet. Efter att tillbringat ett år utomlands på en så kallad post-dok återvände jag till Sverige fast besluten att lämna universitetsvärlden och hitta ett arbete i "verkligheten".

Under de följande åren sökte jag, bland annat, följande arbeten:

SW-utvecklare på Anoto
Utbildare/projektledare på IT-Gymnasiet Uppsala
grön systemutvecklare på Valtech
systemutvecklare på Pointer
Aktuarie/Försäkringsspecialist till CSC
systemutvecklare på Carmenta
Sr. Applications Engineer SPC, MathWorks
Sales Engineer, Google
Civilingenjör Inbyggda System på Semcon
Software Developer på St. Jude Medical
Systemutvecklare/Programmerare på MindArk
Systemingenjör på Kockums
Technical Communicator, Wayfinder
Technical Communicator, Sony Ericsson
systemutvecklingkonsult på SAAB Combitech.
Inbyggda  system, Create
Client Programmer Poker, Ongame
Software Engineer, Haptics, at SenseGraphics
Senior C++ Software Engineer at Reachin Technologies
C++ utvecklare på Computer Futures Solutions
Livebettingoperatör på NordicBet
Sony Ericsson AB Developers, Java VM and Core Java Platform
matematiklärare på Jensen Education
kreditanalytiker hos SJR
Senior C++ Application Developer at Nangate
utvecklare hos Ludesi
utbildare och teknisk skribent hos Polopoly
Syncron Graduate Program
javautvecklare på Avanza
Software Engineer at UIQ Technology
systemutvecklare C++ på Chaos systems
Research Engineer at Coding Technologies
systemutvecklare på Biacore
Core Software Developer at Sony Ericsson
Senior software developer (algorithmic trading) at Actant
Junior Desk Quant at Nordea FX Options Trading
systemutvecklare kriminalteknik på Micro Systemation
analytiker på Green Cargo
statistiker hos Statistiska Konsultgruppen
systemerare/programmerare på Sensys Traffic AB
junior systemutvecklare på Nordic Growth Market
Software Development Engineer at E.S.F. Capital Match
konsult/programmerare med inriktning matte/finans
analytiker/programmerare på SAS
Riskcontroller på KP
dataanalytiker/statistiker på Nordea
Systemingenjör – Taktiska Stödsystem på SAAB Aerosystems
Quantitative financial analyst at Nordea e-Markets
Group Risk Modelling at Nordea
Civilingenjör – Simulering och Modellering på SAAB Aerosystems
C, C++ utvecklare på Tutus Data
A140 Programmer at Sony Ericsson
Software Developer at Beep Science
programvaruutvecklare på Comsol AB
Software Developer at Orc
teknikutbildare på Micronic Laser Systems
Software Engineer - Google
C++ programmerare på Univits
modellutvecklare på Lynx Asset Management AB
utvecklare,Studentpoolen
aktuarie, Folksams livaktuarieavdelning
aktuarie, Folksam avdelningen Aktuarie Sak
statistiker på SCB
statistiker på SCB
analytiker hos Rikspolisstyrelsen i Stockholms län
kryptolog på FRA
Consultants; Trainee, SAS institute
TeliaSonera, Security Research Engineer
vikarierande lektor i matematik på KTH
aktuarie, AFA
Civilingenjör/Matematiker; Försvarsmakten
Insurance Risk Consultant, Royal & Sun Alliance
Middle Office - Kreditrisk på Swedbank Markets
Perl-programmerare på Wayfinder Systems AB
Credit Derivatives Quantitative Analyst at Fitch Ratings
medarbetare i Beräkningsgruppen på KP
developer in the Fractals team at Alaric Systems Ltd
modell- och programutvecklare på Systecon
C++-programmerare på Subdivision
Quant for Model Implementation at Nordea
IT Developer at Novozymes
analytiker på If
konsult på TietoEnator
Programmerare Java eller C++ på Triacon
Software Engineer at Anritsu
Software Engineer till ett välkänt utvecklingsföretag i Lund
Agent programmerare på Pricerunner
utvecklingsingenjör på Tactel
prognosutvecklare på Energy Opticon
Software Engineer at ReadSoft
programvaruutvecklare på Etteplan Technical Systems
programvarukonstruktör på SAAB Avitronics
mjukvaruutvecklare på SAAB Training Systems
systemutvecklare på SAAB Systems
Informationssäkerhetskonsult på Combitech
kvalificerad medarbetare i Datafusionsgruppen på SAAB Systems
kvalificerad systemare/programmerare på Intertex
Business Development Manager på Experian MarknadsAnalys
Credit Policy Manager på Citifinancial
Aktuarie rekryteras till Folksam livförsäkring
Folksam söker två aktuarier, varav en erfaren, till skadeförsäkring
Software Engineer på Lavastorm
Technology Programmer på Massive Entertainment
dataingenjör-elektroingenjör, Poolia
Redaktionsassistent/informatör på Goodgame
datalingvist på Humany
Newly graduated Engineers to Ericsson
junior analytiker på Investor Trading
Core Software Developer, Sony Ericsson
Programmering och utveckling inom C++, Lavasoft
Software Application Developer, Sony Ericsson
Software Developer, Nextlink
IT-medarbetare, Poolia
utvecklare på Apptus
C++ programutvecklare på Algorithmica Research
Software Engineer på Carmen Systems
Junior Developer at Unibet
riskcontroller, tng
Software Engineer i Lund
Spelanalytiker med systemansvar, Casino Cosmopol
Quant programmer  at Interactive Brokers
kreativ analytiker på FOI
Riskanalytiker, If
Management Analyst/Acquisitions Analyst, Genesta
Young Engineers Programme på TietoEnator
Statistiker; Försäkringskassan
Junior Consultant Investment analyst Assistant till Mercer Investment Consulting
systemanalytiker på KPA
kvalificerad utredare på Försäkringskassan
systemutvecklare på Xware
Kvalificerad support, Nexus
SAS programmerare på AstraZeneca
programmerare på PocketMobile
riskanalytiker på Kaupthing
Nordic Actuarial Trainee Programme at If
Security Technician - Ongame Network
A212 SW Systems Engineer, Sony Ericsson
Analytiker / programmerare till SAS
riskanalytiker på Länsförsäkringar Kapitalförvaltning
Statistiker; Landstinget i Östergötland
Statistikproduktion och - utveckling; Premiepensionsmyndigheten PPM
modellerare/riskanalytiker på FöreningsSparbanken Riskkontroll
1:e statistiker/programmerare på Enheten för Socialmedicin och Hälsoekonomi
bildbehandlingsingenjör på XCounter
civilingenjör på GSE Power Systems
Teknisk dokumentatör och utbildare inom Telekomsystem, Monday
Kvalificerad utredare för utveckling av mått och produktion av statistik på Socialstyrelsen
utvecklare på Svenska Spel
C/C++ - utvecklare sökes för spännande uppdrag
Systemutvecklare, ISD
försäkringsmatematiker på Länsförsäkringar
Produktaktuarie NLP, Nordea
Systemutvecklare; SAAB AB
Simulation Engineer at Comsol
Graph Theorist and Algorithm Developer, D-Wave
Statistiker till arbets- och miljömedicin, Akademiska Sjukhuset
Specialist på finansiell riskhantering, KPMG
konsult inom marknadsundersökningar och analys, TNS-Gallup
Applications Engineer at MathWorks
plattformsutvecklare på Genicore AB

Dessa ansökningar gav sju intervjuer och inget arbete. Min poäng är enkel: det är inte bara utländska akademiker som har svårt att få arbete i Sverige, även svenska akademiker har problem.

Varför fick jag inte jobb? I grunden för att arbetsgivare inte vågade lita på att jag kunde lära mig det jag behövde för att klara arbetet. Med den inriktning min forskning hade finns det inget arbete där det jag forskat om är direkt användbart (detta torde gälla för en mycket stor majoritet av alla matematiker och säkert också för många andra akademiker). Om jag skulle kunna hitta ett arbete utanför universitetet så skulle det med nödvändighet bli något som jag inte var utbildad till.

Att svenska arbetsgivare inte kan eller vågar se utanför en liten box när de rekryterar bekräftas också av det sätt jag till slut hittade ett arbete: jag arbetade (i princip) gratis. Via ett program hos Arbetsförmedlingen (numer nedlagt) fick jag möjlighet att under tre månader göra praktik hos ett företag med bibehållen a-kassa. Efter praktiktidens slut fick jag arbete hos samma företag och är nu i en position att jag aldrig mer kommer att vara arbetslös.

Jag har tidigare skrivit om hur denna rädsla hos arbetsgivare för det annorlunda manifesterar sig själv i de olika tester företag gör när de vill anställa. Jag har också skrivit om att arbeta gratis och om några minnesvärde anställningsintervjuer jag varit på (Möte med Sasha, Den ensamme miljonären, En resa till Malmö).     

Kung över radiovågorna

För en tid sedan blev jag kontaktad av SIFO (Svenska Institutet För Officiella utnämningar) och tillfrågad om jag ville ingå i en hemlighetsfull grupp som bestämmer över radioutbudet i Sverige. Det var ett erbjudande svårt att motstå, så jag tackade ja. Efter en tid anlände en mystisk svart väska med SIFOs logga till mitt hem. 

Väskan var fylld med allehanda mystiska apparater.

I utbyte mot den makt som förlänats mig som medlem i Lyssnarpanelen lovade jag SIFO att bära denna lilla manick på mig dagligen. Alla radiosändningar innehåller en ohörbar signal som identifierar den som den lilla manick uppfattar. Informationen lagras och skickas sedan automatiskt in till SIFO som därigenom kan mäta radiolyssnandet i hela vårt land.

Nämnde jag att organisation var hemlighetsfull? I det avtal jag signerade i blod för att få delta lovade jag att inte delge mitt deltagande till någon utomstående eller att diskutera det på sociala medier. Alltså är det bäst att jag avslutar detta inlägg nu innan

Samma argument för och emot genuspedagogik?

Diskussionen om kön och genus rasar vidare, speciellt kring frågor om barnuppfostran. Några förskolor och föräldrar vill arbeta med så kallad genuspedagogik eller könsneutral uppfostran och får mycket uppmärksamhet. När jag tar del av debatten har jag upptäckt en oväntad likhet i argumentation mellan många anhängare och motståndare till könsneutral uppfostran. Anhängare säger att den könsneutrala uppfostran ger barnen en möjlighet att vara/bli sig själva utan att tvingas in i stereotypa könsmönster. Motståndarna menar att den könsneutrala uppfostran hindrar barnen från att vara/bli sig själva genom att de traditionella könsmönstren förbjudits. Likheten ligger alltså i orden "vara/bli sig själva". Varför vill vi överhuvudtaget att barnen ska vara/bli sig själva?

Argumentet "barnen måste få vara/bli sig själv" är ett så kallat naturalistiskt felslut (eller för att vara mer exakt ett brott mot Humes lag). Eftersom barn är på ett visst sätt är det också eftersträvansvärt att de är på det sättet. Detta argument är inte bara logiskt tveksamt, det grundar sig också på flera problematiska antaganden: att en människa verkligen på på ett visst sätt i sig själv (av naturen eller dylikt), att barn har en naturlig utvecklingsbana som barnet skulle följa av sig självt, och så vidare.

Dessutom går detta resonemang helt på tvärs mot resten av barnens uppfostran. Barnuppfostran handlar om socialisering, att vänja barnen av med att vara naturliga och sig själva. Detta gäller både ytliga saker (ha på sig kläder, äta med bestick,...) men också djupare beteenden och tankemönster. Barn uppfostras att vara solidariska och oegennyttiga, att inte stjäla eller ljuga och så vidare. Denna uppfostran görs inte för att hjälpa barnen att vara sig själva utan för att vi tror att vi får ett bättre samhälle om alla människor vore sådana och därför vill vi att barnen ska få dessa värderingar.

Denna senare typ av argument går också att använda för könsneutral uppfostran: vi tror att samhället skulle vara bättre om vi inte hade de traditionella könsmönstren. Därför vill vi uppfostra våra barn till att inte tänka så. Fördelen med detta argument är att man slipper fastna i en debatt om hur barn naturligt är. Det kan förvisso vara intressant att diskutera den rosa färgens kulturhistoria eller vilka leksaker små schimpanspojkar föredrar men det är knappast den centrala punkten.   

Storasyster

Mönsterigenkänning är en av de saker som den mänskliga hjärnan är riktigt bra på. Att snabbt kunna läsa av sin omgivning och dra korrekta slutsatser har utan tvivel varit en stor evolutionär fördel under människans utveckling. Fortfarande är att titta på bilder en av de saker där människor är helt överlägsna maskiner. Man kan till och med säga att hjärnan kanske är för bra på att känna igen mönster, att den ser mönster där det inte finns några. Detta är en av grunderna för magi (kanske både på scen och utanför) och andra former av bedrägeri. På en högre nivå blir mönsterigenkänning mer likt sådant som generaliseringar och fördomar ("när jag förra gången befann mig en situation liknande den här så hände detta, det kommer nog att hända nu också").

Jag har alltid trott att de många organiserade systemen för fördomar i grunden rör sig om en sådan urspårad mönsterigenkänning. Att mänskligheten smidigt skulle kunna delas in i tolv olika typer beroende på när på året de är födda, eller efter deras blodgrupp, eller klimatet där de är födda eller hur deras könsorgan ser ut, och att denna typ är bestämmande för personen. Allt sådant har jag avfärdat. Men nu, med min erfarenhet som förälder, måste jag säga att det finns ett system som jag tror kanske fungera: turordning i syskonskaran.

Precis som alla andra föräldrar försöker jag vara rättvis när jag uppfostrar mina barn. Men mitt äldsta barn är, ofrånkomligt, äldst. I alla sammanhang där syskonen behandlas som en grupp, och de är många, kommer det alltid att finnas extra krav på henne. Hon är den som jag blir argast på om hon beter sig dåligt, hon är den som får hjälpa till först och mest om det behövs. Naturligtvis finns det också positiva sidor med att vara äldst men poängen är att hon behandlas annorlunda. Och om hon av mig, och många andra vuxna, dagligen under hela sin uppväxt behandlas annorlunda, så kan jag inte förneka att detta nog kommer att sätta sina spår i henne som vuxen. Och dessa spår kommer att likna de spår som finns hos alla andra barn som varit störst av syskonen under sin uppväxt. Alltså, när någon amerikansk management-guru säger "när du vill anställa en chef, välj en storebror eller storasyster" så tvingas jag säga "det ligger nog något i det".

Det svenska

På väggen i köket hos mina morföräldrar fanns en bonad med texten:

Lagom trevnad, måttligt krus
Bjudes uti detta hus.(*)

För mig har detta tänkesätt tjänat som en symbol för en aspekt av det svenska: den nästan aggressiva anspråkslösheten. "Visst, vi är gästfria men finnas en gräns för vad en gäst kan få."

På besök i Småland nu i sommar fick jag se denna bonad nedan som ett annat exempel ur samma genre.


("Håll till godo")

Jag funderar på att börja samla.

(*): Enligt denna sida så är mottot "Måttlig fägnad lagom krus, gives uti detta hus" belagt från 1757 i Kristianstad.

Att jobba gratis

Det förs en livlig debatt om den arbetsmarknadsåtgärd som kallas "Fas 3" (se till exempel SR, DN och SvD). En del av kritiken riktas mot att arbetslösa utför riktiga arbeten utan att vara anställda, de arbetslösa "utnyttjas och arbetar utan ersättning" (Juholt och Johansson i DN).

Jag har aldrig deltagit i "Fas 3" men jag har som ett resultat av min långtidsarbetslöshet deltagit i äldre åtgärder där jag har "jobbat gratis" . Därför tänkte jag dela med mig av mina erfarenheter. Bakgrunden var denna: jag hade tagit en doktorsexamen i matematik och sedan bott utomlands i ett år. När jag kom tillbaka till Sverige fann jag att jag, som doktor, var i princip oanställningsbar utanför den akademiska arbetsmarknaden. Inte bara så att jag inte automatiskt fick ett attraktivt högavlönat arbete utan jag fick ofta inte ens komma på intervju och erbjöds inget arbete alls. Jag sökte under några år flera hundra arbeten och nekades till exempel att arbeta som kringresande miniräknarförsäljare. Jag sökte också på allvar arbeten i hela landet. En minnesvärd höjdpunkt var en resa till Malmö där jag på intervjun fick reda på att jag kallats dit av personalavdelningen och att intervjuaren inte tyckte att jag borde blivit kallad. Min doktorsexamen betraktades med stor misstänksamhet; på en kvalificerad arbetsplats fick jag vet att det kanske vore bra om jag arbetade som lärarvikarie på gymnasiet några år för att få en arbetslivserfarenhet att åberopa.

Därför tog jag chansen att göra praktik "utan ersättning" på ett företag när möjligheten erbjöds mig. Precis som nu är frasen "utan ersättning" lite missvisande, jag behöll under praktiktiden den ersättning jag haft innan (till skillnad om jag skulle ordnat en praktikplats utan Arbetsförmedlingens godkännande, då skulle jag helt ha förlorat min ersättning eftersom jag inte längre skulle stå till arbetsmarknadens förfogande). De tre månaderna av gratis arbete ledde till att jag kunde visa att jag klarade av arbetet och innan praktiken tog slut erbjöds jag fast arbete hos arbetsgivaren. När jag sedan väl hade haft ett arbete inom den privata sektorn var mina problem som bortblåsta. Jag har inte varit arbetslös sedan dess och kommer heller aldrig att bli arbetslös igen.

Jag förstår att min bakgrund skiljer sig ganska mycket från de flesta inom "Fas 3" och att min erfarenhet därför inte är ett facit till frågan om "Fas 3" är bra eller inte. Jag jobbar också inom en bransch där ingen arbetsgivare är intresserad av att ersätta långsiktigt arbetande personal med kortsiktiga praktikanter. Det är också så att kritiken mot "Fas 3" inte bara gäller att de arbetslösa gör riktiga arbeten gratis utan också det omvända att sysselsättningen är ett meningslöst "vuxendagis". Men ändå, att arbeta "utan ersättning" var det som gjorde det möjligt för mig att komma in på arbetsmarknaden och utan den möjligheten är det tveksamt om jag hade klarat det.

Jag heter " "

När man får barn i Sverige kommer det ganska snart en blankett från Skatteverket där man ska anmäla vilka namn man vill att barnet ska få. På blanketten anges det tydligt att den måste skickas in inom tre månader, annars får man betala en straffavgift. Många föräldrar har dock undrat vad som händer om man helt låter bli att skicka in blanketten. Efter visst letande kan man få svar från Skatteverket via broschyren "Upplysningar om barns namn":

Observera: Om man inte anmäler förnamn för sitt barn kommer barnet att sakna förnamn i alla officiella register, t.ex. hos skolan och försäkringskassan.

Skatteverket påstår alltså att om föräldrarna inte anger något förnamn så kommer barnet att officiellt inte få något förnamn utan heta: " ". Personligen tror jag nästan inte att det är sant. I dagens samhälle skulle det nog ställa till alltför stora problem om man tillät medborgare att inte ha förnamn. Å andra sidan skulle väl inte Skatteverket hitta på en sådan sak? Jag har inte kunnat hitta något grund för påstående i den underliggande namnlagen.

Lite relaterat: vissa människor verkar tro att det är samma sak att döpa ett barn som att ge barnet ett namn. Detta är naturligtvis inte sant: alla barn i Sverige ges namn oavsett föräldrarnas religiösa övertygelse. Ett dop, å andra sidan, är en specifikt kristen välsignelseritual som vissa kristna kyrkor genomför för nyfödda.

Helt orelaterat: medan jag letade efter en källa för namnlagen snubblade jag efter följande i folkbokföringslagen:

För varje folkbokförd person fastställs ett personnummer som identitetsbeteckning. Personnumret innehåller födelsetid, födelsenummer och kontrollsiffra.

Om det för en viss födelsetid inte finns fler födelsenummer att tilldela, får födelsedagen i stället anges med en närliggande dag i månaden.

Det vill säga, det är inte säkert att ditt personnummer innehåller din födelsedag.

Vem är "regeringen"?

Jag pratade igår med en säljare, en mäklare, som tyckte att det var roligt att skämta om att min fru bestämde i min familj: "du måste så klart fråga regeringen", "vi vet ju båda två vem det är som egentligen bestämmer". När han pratade med min fru så testade han inte några liknande skämt. Inget "din man är så klart herre i ert hus", "mannen är familjens naturliga överhuvud". Tanken att en kvinna skulle bestämma är fortfarande absurt skrattretande, att mannen gör det är ett alldagligt konstaterande. Men när jag pratade med honom kunde jag dock i alla fall följa upp med ett hjärtligt "om hon rymmer från köket sparkar jag henne blodig" och så fick vi båda två ett gott skratt.

Pappamånader är inte tvång

Nu är jag trött på att höra av och om stackars pappor som måste vara hemma en eller två månader med sina barn. Så här är det: det finns inget tvång att ta ut "pappamånader" i föräldraförsäkringen. Du kan låta bli utan att bli tagen av polisen. Du hamnar inte i domstol om du jobbar hela barnens uppväxttid.

Föräldraförsäkringen är ett erbjudande där staten, skattebetalarna, erbjuder sig att betala föräldrar för att de ska vara hemma med sina barn. Precis som med alla andra bidrag har föräldrarna rätt att tacka nej, eller ännu enklare låta bli att söka. Om du tror att det skulle vara skadligt för pappan eller barnet att vara hemma tillsammans så låt bli, svårare än så är det inte.

I USA finns en "hardcore"-höger som betonar vikten av att inte ta emot bidrag från de socialistiska federala politikerna i Washinton DC. Kanske är det ett mått på hur djupt bidragsberoende svenskarna är att det inte finns någon "vägra pappamånad"-rörelse här?

Förresten förklarar ovanstående resonemang också hur staten kan få för sig att ställa krav i samband med föräldraförsäkringen. "Det är inte dina pengar, dumhuvud!". Om mina inbetalade skattepengar ska gå till att föräldrar ska vara hemma med sina barn tycker jag att det är rimligt att det ställs vissa kvalitetskrav på det staten får för pengarna. Och jag tror att "pappmånader" höjer kvalitén på det jag betalar för.