söndag 10 maj 2020

Hans Scheike, grafolog med mera

Fram tills han blev mer känd för andra saker var Hans Scheike mest känd som handskriftstydare, grafolog. Denna eventuella berömdhet verkar i första hand ha skapats av Scheikes plånbok, genom betalda annonser i svensk press. Från och med 1962 kan man hitta gott om hans små annonser:
Det är inte alltid just grafologin som stod i centrum. Ibland är det "praktisk människokunskap"
Och ibland karaktärologin (som möjligen är någon sorts religiös verksamhet).
I Expressen 1969 får Hans Scheike för första gången medverka i en artikel, där han som "känd grafolog" granskar regeringens namnteckningar.
1972 samlar Scheike ihop sina massmediala framgångar (artikeln ovan, medverkan i veckotidningen SE) och köper en helsidesannons i Expressen:
1983 bryter Scheike ny mark när han framträder i Expressen som hemlig rådgivare till tränaren för Djurgårdens Hockey, Leif Boork.
I detta sammanhang börjas det för första gången pratas om Scheikes levnadssätt, byn Blombacka beskrivs som en lantlig idyll. I nästa klipp har detta tagit över. Britta Sylvan får inte bli präst för att hon lever in ett federativ med Scheike och två andra kvinnor.
 Dessutom är hon alltså magdansös.
I mars 1988, fyra månader innan tre unga flickor rymmer från Scheikes gård utanför Kopparberg och orsakar den stora skandalen, tyckte Svenska Dagbladet att det var lämpligt att skicka en ung kvinnlig reporter till Kopparberg för att prata med Scheike om handstilar.

måndag 4 maj 2020

Sista natten med rymdgänget

I december 1977 hade George Lucas film "Star Wars" ("Stjärnornas krig") premiär på svenska biografer. Den var då efterlängtad, svenska tidningar hade skrivit om filmen i mer än tre år. Det första svenska omnämnandet av "Star Wars", som går att hitta i KBs tidningssök, är från en intervju med George Lucas i Expressen maj 1974 där han berättar att han arbetar med en stor rymdopera. I oktober samma år nämner Arbetet att en film om krig i rymden med titeln "Star Wars" är under inspelning.
"Star Wars" räknas upp efter sådana moderna klassiker som "Whiffs" (i Sverige känd som "C.A.S.H.", 4.6 i betyg på IMDB) och "The Hephaestus Plague" (som senare släpptes som "Bug", på svenska "Det får inte vara sant", 5.2 i betyg på IMDB).

I juni 1976 (ett år innan den amerikanska premiären) har Göteborgs-posten lite mer fakta i målet.
"Luke Starkiller" (alltså "Luke Stjärndödaren") var ett tidigt namn på karaktären Luke Skywalker. Att den skulle handla om framtidens "rymdraggare" och få den svenska titeln "Sista natten med rymdgänget" beror på att George Lucas förknippades så hårt med sin tidigare succé "Sista natten med gänget".

I maj 1977 hade "Star Wars" premiär i USA. I juni uppmärksammade Aftonbladets TV-guide att Sir Alec Guinness hade en huvudroll i den kritiker-hyllade filmen "Stjärnkriget"
I filmen spelar Guiness Obi-wan Kenobi, "Guds egen trollkarl i det Galaktiska kejsardömet som omfattar 1000 solsystem".  Likaledes i juni 1977 kan Expressen rapportera att filmen är en publiksuccé, i New York köar man för att se filmen.

lördag 2 maj 2020

Tolkien i tidningen

Att J.R.R. Tolkien lämnat gott om avtryck i svenska tidningar är lätt att förstå och, via KBs tidningssök, visa. I detta inlägg tittar vi på en del av de första avtryck Tolkien satt i Sverige.

1925 blev Tolkien professor i anglosaxiska vid Oxfords universitet. Han hade ännu inte gett ut någon bok och var tydligen tvungen att dryga ut inkomsterna på något sätt. En möjlighet gavs av språkkursföretaget Linguaphone i vars annonser i svenska tidningar professor J.R.R. Tolkien, Oxford University, förekommer från 1929:
1937 publicerades "The Hobbit, or There and Back Again" i England. Boken väckte uppmärksamhet och redan året efter publicerade Dagens Nyheter en recension av den engelska utgåvan:
1947 var det dags för en svenska utgåva av "The Hobbit" under namnet "Hompen" med huvudpersonen herr Bimbo Backlin. Boken annonserades flitigt i svensk press:
Det finns ytterligare en tidig notis om Tolkien av intresse. 1943 publicerad Svenska Dagbladet en kort artikel om behandlingen av brittiska krigsfångar. Där nämns att en professor Tolkien och en Mr. C. S. Lewis satt ihop en studiekurs för krigsfångar som för duktiga studenter kan ge en riktig akademisk examen:
Om den stora Tolkien-utställningen i Oxford. Om runkande dvärgar

söndag 26 april 2020

Mysteriet på Luntmakargatan

Luntmakargatan är en liten gata parallell med Sveavägen i Stockholm. 1983 tog tio privata fastighetsägarna som ägde fastigheter längst gatan ett initiativ, under ledning av Reinhold Gustafsson, för att för egna pengar försköna gatan. En tävling utlystes och vinnare blev förslaget "Parnassen" skapat av EGÅ arkitektkontor (numer Equator). Den mest iögonfallande delen av förslaget var fem stycken glasobelisker, nio meter höga och belysta nattetid, som ska symbolisera de luntor, en sorts stubiner till gamla tiders kanoner, som gatan fått sin namn efter. 1987 invigdes gatan efter ett års arbete.
Nu till mysteriet. På tre av luntorna sitter det små plaketter med inskriptioner. Dessa inskriptioner är obegripliga. De tre texterna är
Le Lübeque
av
Léon Delagrange
rest till kolossen A. Lübecks ära 1987
fallos quae current
av
Bror Hjort
rest till D Tingströms ära 1988
Topsique
av
Michel Colombe
rest till H. L. Rubaszkins ära 1988
 Alla tre texterna följer samma mönster. Först en rubrik som är på gränsen till ett nonsensord. "Lübeque" verkar vara en alternativ stavning av den tyska staden Lübecks namn på portugisiska. Google translate identifierar "fallos quae current" som latin men ger inte någon vettig översättning, "fallos att köra". "Topsique" verkar vara namnet på ett franskt företag men ordet verkar inte finnas i sig.

Där efter följer namnet på en skulptör. Léon Delagrange var en fransk skulptör och flygpionjär som levde mellan 1873 och 1910. Bror Hjort skulle kunna vara en felstavningen av den svenske skulptören Bror Hjorth som levde mellan 1894 och 1968. Michel Colombe var också en fransk skulptör men död redan 1512. Uppenbarligen hade ingen av dessa någon del i projektet på Luntmakargatan. Inte heller verkar någon av dem förknippas med obelisker i synnerhet.

Sista delen av inskriptionen är en dedikation till någon person. Lübeck och Rubaszkin är ovanliga namn, enligt SCBs Namnsök finns det idag 110 personer i Sverige som heter Lübeck och bara fem lystrar till Rubaszkin. På Wikipedia finns det en norsk fotbollsspelare som heter Anders Lübeck och Google hittar en H L Rubaszkin född 1976 i Stockholm, men vad dessa skulle gjort för att förtjäna en obelisk är svårt att förstå. Jag har inte kunnat hitta någon koppling mellan något av namnen och Luntmakargatan, fastighetsägarna som låg bakom projektet eller arkitektkontoret. 

Vilka är dessa personer, varför har det rests nio meter höga obelisker till deras ära i centrala Stockholm, vad betyder de inledande orden och varför sägs obeliskerna vara av orelaterade skulptörer?  

Greve sköt neger

Svenska Wikipedia anger att den mesta kända löpsedeln i Sverige anses vara Aftonbladets löpsedel från februari 1970: "Mord i dag på Östermalm: Greve sköt neger med jaktgevär".
Man anger dock felaktigt datumet till den 23 februari när den troligen publicerades 25 februari baserat på följande första sida från Aftonbladet den dagen:
Aftonbladet följde även upp nyheten nästa dag med följande rubrik på första sidan:
Med hjälp av Kungliga bibliotekets söktjänst för svenska tidningar kan man dock konstatera att denna löpsedels berömmelse i hög grad verkar vara ett nutida fenomen. Begreppet "greve sköt neger" för att symbolisera sensationella löpsedlar verkar först ha börjat användas på 90-talet.

Men visst väckte löpsedeln debatt redan 1970. N-ordet var kontroversiellt även då och frågan om hur relevant hudfärgen var för brottet diskuterades. I Svenska Dagbladet hittade dock Stig Ahlgren en annan upprörande vinkel: problemet var inte hur brottsoffret beskrevs utan att den stackars greven enkelt kunde identifieras utifrån artikeln.
 

Järteckenbakterie

Att det är viktigt att undervisa skolelever om smittspridning är i dagens läge självklart. Men detta är något som har ansetts viktigt under lång tid. I en statlig utredning 1963 om vad det ska undervisas om i fackskolan (ungefär motsvarande nuvarande tvååriga gymnasielinjer) rekommenderas att biologi-undervisningen ska innehålla "[d]emonstration av smittospridning med hjälp av järteckenbakterier". I praktiken kan en sådan demonstration gå till så här: Eleverna tvättar sina händer. En av dem tar i handen en vattendroppe där det finns järteckenbakterie. Sen skakar eleverna hand med varandra. Siste man i raden tar slutligen i en bit rå potatis. Potatisen får ligga ett dygn i ett värmeskåp. När man plockar fram den finns där en hel odling järteckenbakterier. Namnet järteckenbakterie har används både om "Serratia prodiglosa" och Serratia marcescens.
Så vad kan gå fel med att avsiktligt smitta skolelever med bakterier? Jo, de kan visa sig vara farliga. 1970 började detta uppmärksammas i svenska tidningar. Arbetet vill stoppa dödssmittan:
och Aftonbladet hänger på:
Idag vet man att järteckenbakterie är en av de bakterier som kan orsaka så kallad sjukhussjuka och anses till exempel orsakat dödsfall bland spädbarn 2010 och 2014. Det var kanske en bra ide att sluta använda dem i undervisningen.   



måndag 13 april 2020

Nollbudget Lovecraft

Henrik Möller är nog mest känd som nollbudgetfilmare men även som Lovecraft-fantast. Det är i denna andra roll han har slagit sig ihop med Lars Krantz (tidigare) och producerat de tre utsökta små volymerna "Att bygga en gud" (även med Richard Stanley, film), "Vägen till Necronomicon" (film) och "Skapandet av en myt" (film).  Detta är alltså tecknade serier, med en bild per sida och texten nedanför, i H.P. Lovecrafts anda och även, i fallet "Vägen till Necronomicon", hans universum.

Några bilder från Stockholm H.P. Lovecraft Festival 2018: