fredag 8 mars 2013

Är detta den diskriminerade kvinnan i Sverige 2013?

Milly Tran är 19 år, har toppbetyg från gymnasiet, talar fem språk och studerar till läkare. Hon lyfts idag fram på Dagens Nyheters förstasida som ett exempel på diskrimineringen av kvinnor i Sverige. Vilka orättvisor är det då som drabbat Tran på grund av hennes kön? Jo, meddelar DN, hon tvingas läsa läkarlinjen i Göteborg och inte i Stockholm. Är detta en rimliga presentation av läget i Sverige på Internationella Kvinnodagen 2013? I så fall har svenska kvinnor det betydligt bättre än vad jag trodde.

Till läkarutbildningar i Sverige idag antas lika många män som kvinnor. Detta är den diskriminering som har drabbat bland annat Tran. Hur är det möjligt att framställa en jämn könsfördelning som en orättvisa? DN framför två argument:
  • Fler kvinnor än män söker, alltså borde fler kvinnor än män komma in. 
  • Kvinnor har bättre betyg än män, alltså borde fler kvinnor än män komma in.
Det första argumentet är så dumt att jag tvekar om jag borde säga något om det. Varför borde antagningen till en utbildning spegla sammansättningen av de sökande? Tio procent av de sökande till denna utbildning var vänsterhänta alltså bör tio procent av de som antas vara vänsterhänta? 30% kristna sökande bör ge 30% kristna på utbildningen, åtta procent sverigedemokrater, ger åtta procent antagna och så vidare.

Det andra argumentet är dock helt rimligt. Kvinnor har högre betyg och kunde ju förväntas antas i högre grad. Boven i dramat är högskoleprovet vilket också pekas ut i artikeln. På senare år har högskoleprovet börjat spela allt större roll i antagningen även för dem som antas på betyg. Till exempel används resultat på högskoleprov för att sålla bland elever med högsta betyg vid antagning till exempelvis läkarutbildningar.

Att man naturligtvis kan tolka situationen precis tvärtom: att betygen är diskriminerande och att högskoleprovet kompenserar för detta, berörs överhuvudtaget inte alls i artikeln. Om man antar att begåvning är lika fördelad mellan könen och att begåvning är det som bör avgöra om man ska få läsa läkarlinjen så borde väl en jämn könsfördelning vara ett ideal?

För att förstärka högskoleprovets roll som skurk lyfter artikeln fram kritik mot det från Universitets- och högskolerådet (UHR). Den kritiken är dock helt irrelevant i detta sammanhang. UHR påpekar att högskoleprovet har "dålig prognoskraft när det gäller att klara studierna på högskolan" och att "möjligheten att göra provet redan innan man gått ut gymnasiet kan påverka gymnasiestudierna negativt". Men i artikeln diskuteras provets roll som andrahandskriterium för att välja bland elever som redan har högsta betyg. Att ha högsta betyg och höga poäng på högskoleprovet är knappast sämre än högsta betyg och låga poäng och de som har högsta gymnasiebetyg har tydligen inte slutat plugga efter ett bra resultat på högskoleprov. Bra kritik från UHR men helt irrelevant.

tisdag 5 mars 2013

Hen i riksdagen även förra året

Flera media (DN, SvD, Metro, SVT) rapporterar att nuvarande jämställdhetsministern Maria Arnholm (Folkpartiet) i år blev först med att använda pronomenet "hen" i riksdagen. En enkel sökning på Riksdagens hemsida visar dock att det i alla fall användes av miljöpartisten Maria Ferm 28 november 2012 i en debatt om "Samverkan för att förebygga ungdomsbrottslighet":
Socialtjänsthandläggaren riskerar att bryta ner det förtroende som eventuellt finns mellan handläggaren och den unge och hens familj om det kommer fram att socialtjänsten lämnat ut känsliga uppgifter om den unge till polisen. 

Gissa parti

Några citat ur handlingarna för distriktårskonferensen hos ett svenskt politiskt ungdomsförbund 2013. En motionär föreslår att man ska demokratisera medlemstidningen Rödluvan:

Motion 3: Demokratisera Rödluvan
Idag utses ansvarig för Rödluvan av distriktstyrelsen. Denna motion föreslår att det istället ska vara upp till distriktsårskonferensen att välja ansvarig för Rödluvan. Detta främst av två skäl. Det första är att Rödluvan idag är av sådan betydelse för distriktet att det är lämpligt ur en demokratisk aspekt att beslutet om ansvarig överlämnas till distriktårskonferensen.
 Distriktsstyrelsens svar:

 ”Rödluvans” främsta uppgift är att skola de breda massorna inom distriktet och lyfta deras medvetenhet mot den ständiga kampen mellan den produktionsägande klassen och arbetarklassen.
[D]et är distriktsstyrelsen uppgift att lyfta och förvandla den spontana kampen till en medveten och organiserad kamp för revolution. Precis som Sovjetunionens kommunistiska parti stärktes under Josef Stalin, precis som Kinas kommunistiska parti stärktes under Mao Zedong, kommer vår rörelse att stärkas under den kampvilliga distriktsstyrelsen. Därför anser distriktsstyrelsen att distriktsstyrelsen ska fortsätta utse en ansvarig för ”Rödluvan”.
Gissa nu parti.

måndag 4 mars 2013

Dokumentation i verkligheten

Jag säger "Som utvecklare är det viktigt att man dokumenterar det man gör. Speciellt på en arbetsplats med stor kodbas och gott om konsulter som kommer in och petar i den."

Snorvalpen: "Äh, bra kod dokumenterar sig själv."

Jag: "Sätt dig ner unge man, så ska jag berätta för dig om dokumentation i verkligheten"

Det som ska dokumenteras är inte i första hand koden själv. Istället dokumenterar man till exempel arkitekturen:

En kund använder version 4.2 av plattformen. De vill nu ha funktionaliteten APA. Att lyfta kunden till version 5.X är uteslutet av kostnadsskäl. Versioner 4.5 och 4.7-9 har bra stöd för APA men av dessa går 4.7-9 inte att kombinera med kundens databaslösning. Alltså måste vi lyfta kunden till 4.5 och inget annat. Hur vi håller reda på detta? Genom dokumentation. 

Man vill också dokumentera funktionalitet:

Den senaste releasen till kund var en katastrof och fick rullas tillbaka. För att upprätthålla förtroendet hos kunden satsas hårt på att den nya versionen ska vara klockren. Dock uppstår ett problem: ingen vet exakt hur systemet fungerar hos kund. I vissa tveksamma fall får utvecklingsgruppen rösta för att avgöra om något ska betecknas som "bug or feature". Därför dokumenterar vi funktionalitet.

Vi dokumenterar interaktioner med kunden:

En upprörd kund hör av sig och klagar på att funktionalitet BEPA, som de betalat dyra pengar för, slutat fungera. Efter en kort kodgranskning visar det sig bero på att någon för ett och ett halvt år sedan gjorde BEPA konfigurerbar och därefter stängde av den. Den upprörde kunden undrar varför. Eftersom någon inte längre finns kvar på företaget blir svaret "Förhoppningsvis för att någon från er bad om det". Därför dokumenteras kund-kontakter.

Ibland dokumenterar vi också den kod vi skriver:

Det är lätt att förstå vad värdet av konstanten m_dDelayStartupSec används till. Det är svårare att förstå varför den har värdet 4.0. Det är helt omöjligt att veta att om vi ändrar värdet på m_dDelayStartupSec här i applikation X, så måste vi också ändra motsvarande konstant i applikation Y annars kommer systemet att krascha vid start. Därför dokumenterar vi ibland även kod.

fredag 1 mars 2013

Demokratisk idealist och apartheid-vän

Jag har nu kommit en bit in i läsningen av "Det Gröna Sverige" av Tommy Hansson. Det har inte varit så mycket att förvåna sig över: ett framtida grått Sverige där allt roligt; bensinbilar, kött, rökning, sexism, är förbjudet. UNA-bombaren Ted Kaczynskis manifest är obligatorisk läsning i skolan.

Men när hjälten Wilhelm Stormcrantz träder in i handlingen blir det konstigt. Från baksidan vet vi att Stormcrantz är en "demokratiska idealist" som kommer att leda en "desperat kamp för att stoppa Storasyster Gudrun". Men när vi kommer in i handlingen så arbetar Stormcrantz för den gröna regimen. Han håller på och berättar historier för en fånge från ett indoktrineringsläger:

Stormkrantz grovkorniga berättelser om jakter med Storbritanniens prinsgemål Philip och andra dignitärer i den internationella miljörörelsens jet-set på åttio- och nittiotalen.

- Den mannen var verkligen framsynt, försäkrade Stormcrantz och syftade på prins Philip. En förtjusande människa. Vid ett tillfälle jagade jag tillsammans med Philip, prins Aga Khan och kung Juan Carlos av Spanien i Krugerparken i Sydafrika. I största hemlighet, naturligtvis, det var ju på apartheidtiden, fast jag måste bekänna att jag aldrig såg till något rasförtryck...

-Å andra sidan hade jag förstås inte tid att sätta mig in i situationen. Fast jag tror den så kallade allmänna opinionen överdrev; glöm inte att det var boerättlingarna som byggde Sydafrika till det materiellt mest välmående landet på den afrikanska kontinenten. I alla händelser var jag vid den här tiden hedersledamot i Världsnaturfondens styrelse. En ytterst angenäm uppgift, på min ära. Ytterst angenäm. Och jag ska säga herrarna att prinsen hade mycket avancerade tankar om befolkningskontroll. Han insåg att världens befolkning måste trimmas väsentligt om den mänskliga rasen ska kunna överleva. Bara de vitalaste folkelementen kan tillåtas leva vidare, det var vad han sa. Precis som inom viltvården. Djurart som djurart.

Att Världsnaturfonden bara är ett verktyg för det brittiska kungahuset i deras kamp för att befria jorden från värdelösa ätare (minska jordens befolkning) känns igen från LaRouche-rörelsens propaganda där det är ett stående inslag. Likaså att denna kamp i första hand riktas mot svarta människor.

Vilken roll detta och försvaret av apartheid spelar i boken är dock oklart. Eftersom Stormcrantz är vår hjälte, tycker Hansson att detta är berömvärda åsikter? Eller speglar de dåliga åsikter Stormcrantz har i början av boken medan han arbetar för de gröna? Eller kanske Stormcrantz är en riktig antihjälte, både demokratisk idealist och apartheid-vän?  

onsdag 27 februari 2013

Lingärdes F-koder

Detta är alltså den nyckel till F-koderna i Ulf Lingärdes PM om Palmemordet som jag har tillgång till. Filen har titeln "Persongalleriet bakom Ulf Lingärdes ursprungliga F-koder".

F1 Per-Gunnar Vinge

I Lingärdes PM står följande om F1:
F1 var chef för byrån (men har idag ett eget företag)
F1 gjorde stora ansträngningar att kompromettera IB03:s register medan tid var, för verksamheten höll på att decentraliseras till partidistrikten.
Den ovannämnde F2 kopierade IB:s agentförteckning med kassaskåpssprängare och allt, och F1 skickade detta minst sagt graverande dokument till DN.
De i samhället högt uppsatta personerna F1, F4, F7 och F8 tog ett historiskt beslut inför Gud och fosterlandet (varför utelämnade man kungen?) att Palme måste bort, röjas ur vägen. F1 betonade att han stödde beslutet men att hans ämbetsmannaheder hindrade honom att formellt delta.
P-G Vinge fick sparken som SÄPO-chef 1970 efter att ha gett uttryck för Palme-kritiska åsikter. Efter det var han direktör på Industriförbundet där han var chef för F3 Carl Gunnar Holm. Efter mordet startade han eget (VIP AB) och anställde F12 Alf Karlsson.

F2 Acke Hedén

I Lingärdes PM står följande om F2:
F2 var mullvaden borta på IB
Den ovannämnde F2 kopierade IB:s agentförteckning med kassaskåpssprängare och allt, och F1 skickade detta minst sagt graverande dokument till DN.
Enligt Enn Kokks vitbok om IB var Acke Hedén anställd på IB. Ska ha avskedats därifrån av Birger Elmér. Fick senare jobb på SÄPO och placerades som SÄPOs representant på Försvarsstaben för att hålla koll på IB (enligt Carl Perssons bok "Utan omsvep"). Den andre från SÄPO med samma uppgift var Stig Berling.

F3 Carl Gunnar Holm

I Lingärdes PM står följande om F3:
F3 som först satt som operationschef under F1 men sedan fick flytta till Linköping då massmedia började bli efterhängsna. F3 skötte (och sköter fortfarande) dels den svarta propagandan, som man såg som moteld mot "socialdemokrati och annan kommunism", och försökte dessutom organisera en liten operationsavdelning för diverse ändamål. Den svarta propagandan vet jag inte om man ska betrakta som lyckad, men synlig blev den i varje fall, exempelvis med Alf Enerströms stolliga framfart.
C G Holm medverkade under lång tid i olika sammanhang på den politiska högerkanten i Sverige. Var medlem i Demokratisk Allians, medverkade på WACLs konferenser på 70-talet. Grundare av tidsskriften Contra. Arbetat på Industriförbundet under F1 P-G Vinge, senare på SAAB och Trygg Hansa. Har hörts i Palmeutredningen enligt svar till PALME-nytt, som dock inte fått ta del av förhöret.

F4 Bengt J. Schuback

I Lingärdes PM står följande om F4:
Beslutet om avspjälkning togs av F4, och F5 informerade cheferna för UND, SÄK och SSI att organisationen fanns "för särskilt ändamål" och skulle lämnas ifred
De i samhället högt uppsatta personerna F1, F4, F7 och F8 tog ett historiskt beslut inför Gud och fosterlandet (varför utelämnade man kungen?) att Palme måste bort, röjas ur vägen.
Bengt Schuback var chef för marinen vid tiden för mordet. Hade under sin militära karriär många hemliga kontakter med NATO. Som militärbefälhavare i Milo Syd var Schuback inblandad i hemligt samarbete med NATO-landet Danmark angående minering av Öresund i händelsen av krig. Schuback var ansvarig på den svenska sidan när USA hjälpte till att bygga upp den svenska SOSUS-linjen för att förbättra det skyddet mot ubåtar.

F5 Borg

Troligen Lennart Borg. I Lingärdes PM står följande om F5:
Beslutet om avspjälkning togs av F4, och F5 informerade cheferna för UND, SÄK och SSI att organisationen fanns "för särskilt ändamål" och skulle lämnas ifred
Lennart Borg, överstelöjtnant, var vid mordet chef för försvarsstabens säkerhetsavdelning. Senare ledande säkerhetsman inom SAF.

F6 Eskil A. Block

I Lingärdes PM står följande om F6:
och en i Stockholm som bedrev desinformation tillsammans med psykförsvaret och en fd IB-agent F6 på högerkanten (som synts i TV nyligen).
Eskil Block var avdelningsdirektör på FOA vid mordet. TV-programmet var troligen "Svar Direkt" som sändes den 7 januari 1992. Blocks medverkan beskrivs på följande sätt av Ernst Lindholm i hans bok "Offrets Uppdrag":
Ett mycket intressant inlägg gjordes av framtids-forskaren och civilingenjören Eskil Block. Han sade bl.a.: "...det är en sak som utgör en svårighet och det är detta att Palme är så nyligen död att man fortfarande känner ett behov av att ha en slags personlig integritet kring hans person. Om något år är Palme en historisk person som Gustav Vasa och drottning Kristina, och vi kan diskutera honom fullständigt objektivt, och det skulle göra de här såkallade pennstjärnornas och polisens arbete så mycket lättare - om man slapp ta den sortens hänsyn...
Säj t.ex. att Palme dödades av svartsjuka, då implicerade det att Palme hade några slags `affärer´ vid sidan om sitt äktenskap, och det har ju politiker haft i det förgångna.
- Ni vill väl att er makes mördare skall bli upptäckt, eller hur? Och då får ni stå ut med dom här obehagliga frågorna.
Och jag har en känsla av att vissa poliser har dragit sej för att gå så pass hårt fram som kommissarie Dalgliesh gör. Jag vill gärna ställa den frågan till polisen här: Är ni lika hårda som kommissarie Dalgliesh mot Palmes närmaste omgivning och partiet?"
Leif Krantz skrev följande om Block på sin hemsida Nationalmordet:
Den frispråkige forskaren vid FOA Eskil Block har uppgivit för mig att en av hans kolleger med bostad mitt emot Palmes på Västerlånggatan lånat ut barnkammaren till SÄPO för spaning på statsministern. Den lösmynte spanaren hade läckt att Lisbet Palme sannerligen inte var främmande för herrbesök när maken var bortrest. Om detta är sant så kanske man kan gissa på Sven Aspling. Allt detta är naturligtvis sådant som en mordutredning skulle ha undersökt. Om det hade existerat någon sådan.
I PALME-nytt 1/97 finns en insändare undertecknad Eskil Block som menar att mordet utfördes antingen av en professionell liga förankrad i fransk försvarsindustri eller sydafrikanskt polisväsende, eller av en en förbipasserande person som bodde i närheten med tillgång till vapen.

F7 Lars R. H. Ljunggren

I Lingärdes PM står följande om F7:
De i samhället högt uppsatta personerna F1, F4, F7 och F8 tog ett historiskt beslut inför Gud och fosterlandet (varför utelämnade man kungen?) att Palme måste bort, röjas ur vägen.
Lars Ljunggren var fram till 1985 generaldirektör FRA, därefter pensionerad.

F8 Bengt J. Wallroth

I Lingärdes PM står följande om F8:
De i samhället högt uppsatta personerna F1, F4, F7 och F8 tog ett historiskt beslut inför Gud och fosterlandet (varför utelämnade man kungen?) att Palme måste bort, röjas ur vägen.
Bengt Wallroth har en lång karriär inom svensk underrättelsetjänst. Utbildades 1968 under ett år på "Intelligence Center" i Ashford, England. Chef för Op 5 fram till 1982, därefter chef för hemliga särskilda inhämtningsenheten (Gemensamma byrån för underrättelser GBU, som 1982 bytte namn till Sektionen för särskild inhämtning SSI, från 1989 Kontoret för särskild inhämtning KSI) fram till 1984. Mellan 1984 och 1989 chef för internationella avdelningen vid försvarsdepartementet. Generaldirektör FRA 1989-1994.

F9 Tore Utriainen

I Lingärdes PM står följande om F9:
I all hemlighet började man nu rekrytera ett lämpligt hit-team i nätverket, och AktionsGrupp Arla Gryning (AGAG) formades. De utvalda huserade i södra norrlands militärområde och kom huvudsakligen från Jämtland, bland dem F9. Ölvebro har jag under resans gång informerat personligen om alla detaljer av polisiärt intresse, senast om F9:s plötsliga anställning vid Säpo som dataexpert med speciell behörighet.
Har hörts i Palmeutredningen enligt svar till PALME-nytt, som dock inte fått ta del av förhöret.

F10 Peter Wallenberg

I Lingärdes PM står följande om F10:
Via en hög svensk affärsman F1O med rötterna i Afrika fick man kontakt med Frihetsrörelsen och ett hit–team organiserades snabbt, bestående av legoknektar och några svenska poliser som brukade resa till Sydafrika på betald semester.
Peter Wallenberg arbetade i Rhodesia och Kongo under sent 1950-tal och tidigt 1960-tal. Även i boken "Kontraktet" av John W. Grow ska Peter Wallenberg, under namnet Lennart Holmström, pekas ut som inblandad i mordet.

F11 Sture Höglund, Säpo

I Lingärdes PM står följande om F11:
Ursprungligen hade man tänkt att bara glutta på den avlyssning som ändå skedde hos F11 vid Säpo. Men F12, F1:s specielle förtrogne, sade med sitt speciella språkbruk:
— Vem som helst kan räkna ut att avlyssning skett. Och sen sitter vi här allihop i piss upp till halsen!
Avlyssningen sköttes istället via televerkets säkerhetsavdelning.
Sture Höglund ansvarade på SÄPO för Palmes livvakter vid tiden för mordet.

F12 Alf Karlsson, Säpo

I Lingärdes PM står följande om F12:
Men F12, F1:s specielle förtrogne, sade med sitt speciella språkbruk:
— Vem som helst kan räkna ut att avlyssning skett. Och sen sitter vi här allihop i piss upp till halsen!
Avlyssningen sköttes istället via televerkets säkerhetsavdelning.
Innan historien avslutas måste något nämnas om Holmérs palmerum. Ovannämnde F12 satt med i palmerummet, trots att han inte är nämnd i Holmérs bok, och förankrade kurdspåret. F12 och jag känner varandra ganska väl och jag pikade honom en gång för att han inte nämndes i boken.
Ernst Lindholm skriver om Alf Karlsson i boken "Offrets Uppdrag":
Som en parentes i detta sammanhang vill jag här nämna att ovan omtalade Per Gunnar Vinge efter att ha avgått som Säpochef trädde i näringslivets tjänst och fick rum intill Alf Karlsson på Industriförbundet. Alf Karlsson var som bekant på Säpo chef för Palmes livvakter vid tiden för mordet. Det var också samme Alf Karlsson som var sektionschef vid Säpo 1985 och redan då hittade på och planterade det s.k. PKKspåret i tidningen Expressen den 6 augusti 1985. Samme Alf Karlsson på Säpo var det också som tre veckor innan mordet på Palme fick telefonsamtal från jugoslaviske legosoldaten von Birchan med varning för att Palme skulle mördas. Men denne Karlsson ansåg ju att Birchan inte var "trovärdig" och tog ingen notis om varningen. Samme Alf Karlsson slutade på Säpo den 31 december 1986. Den 13 februari 1987 startade samme Alf Karlsson - nu tillsammans med ovan nämnde Per Gunnar Vinge samt Anders Waldman en säkerhets- och avlyssningsfirma VINGE INTEGRATED PROTECTION (VIP) AB.
Har hörts i Palmeutredningen enligt svar till PALME-nytt, som dock inte fått ta del av förhöret.

F13 Stefan Svensson, polis

I Lingärdes PM står följande om F13:
Det blev verkligen av och attentatet kunde varit banalt att slutföra. En för allmänheten okänd polisman F13 var operationschef
Stefan Svensson var polis och ska ha varit en medlem i den så kallade "Baseballigan" tillsammans med F14 Leif Tell. Enligt Frank Baude i "Mordet på Palme och polisspåret" ska hans vapen provskjutits i Palmeutredningen.

F14 Leif Tell, polis

I Lingärdes PM står följande om F14:
När tillslaget skulle ske på Sveavägen stod skytten, en legosoldat, fryst till is medan paret Palme ovetande promenerade förbi. En lång tystlåten polisman F14 gick då på eget initiativ med raska steg ner till Tunnelgatan och sköt Olof Palme i ryggen när han passerade.
Leif Tell var polis och ska ha varit en medlem i den så kallade "Baseballigan" tillsammans med F13 Stefan Svensson. Lars Krantz ska strax efter mordet ha sett Leif Tell och Thomas Piltz bete sig underligt vid en buss nära mordplatsen.
F15 Tommy Lindström

I Lingärdes PM står följande om F15:
I dagens palmegrupp finns fortfarande en mullvad F15. Jag har talat om för Ölvebro vem det är, men han kan inte göra så mycket åt det. Däremot har Ölvebro mycket väl begripit att något är sjukt på polissidan, och har
tillsatt en mycket diskret grupp som utreder "desinformation om polisens inblandning".
Tommy Lindström var chef för rikskriminalen vid tiden för mordet.

tisdag 26 februari 2013

Det Gröna Sverige

Jag har börjat läsa "Det Gröna Sverige: En satirisk framtidsthriller" av Tommy R Hansson, utgiven av Contra 1998 (hos Bokus). Beskrivning på baksidan:

Sverige år 2018. Ett gäng gröna fundamentalister innehar regeringsmakten sedan slutet av 1990-talet, då en internationell terroristgrupp sprängde ett aggregat i Forsmarks kärnkraftverk i luften. Landet heter numera officiellt Det Gröna Sverige och styrs med järnhand av den fanatiska trygghetsministern Gudrun Bjurvall. Statschef är en åldrad Per Gahrton vilken tituleras ålderman, medan kungafamiljen befinner sig i landsflykt. Den helgonförklarade Ted Gärdestads "Sol, vind och vatten" är nationalsång. I USA är Dan Quayle president. Det Gröna Sverige är ett olidligt, centralstyrt regleringssamhälle med expressfart på väg mot medeltiden. Men det räcker inte för Bjurvall, som vill gå ett steg längre. En grupp demokratiska idealister med den äldre Vilhelm Stormcrantz i spetsen får reda på de dolska planerna och inleder en desperat kamp för att stoppa Storasyster Gudrun. Skall de lyckas, eller kommer de gröna galningarna att segra?
Författarpresentation på baksidan:

Författaren Tommy R Hansson, född 1951, är statsvetare och har tidigare givit ut ett antal politiska debattböcker. Han är verksam som journalist och debattör och har eller har haft en rad förtroendeuppdrag för Täljepartiet i Södertälje kommun - bland annat i kommunfullmäktige, bildningsnämnden, miljö- och stadsbyggnadsnämnden samt ledningsgruppen för Agenda 21. Författaren är ansvarig utgivare för tidskriften Contra.
Politiskt kan man lägga till att Hansson innan Täljepartiet representerade Ny Demokrati i Södertälje och att han efter Täljepartiet tillhör Sverigedemokraterna, där han nu är gruppledare i Södertälje. Publicistiskt har han medverkat i en lång rad publikationer på högerkanten som "Fritt Militärt Forum" och "Operation Sverige". Idag är han chefredaktör på Sverigedemokraternas tidning "SD-Kuriren". Religiöst beskrevs Hansson på 1980-talet som ordförande för Moon-rörelsen (Enighetskyrkan) i Sverige. Sin relation till pastor Moon beskrev han i denna dödsruna.

Antikommunism har alltid varit en av Hansson grundpelare. Han har varit engagerade i organisationer som Demokratisk Allians (till stöd för USAs krig i Vietnam) och World Anti-Communist League (som kämpar mot kommunister globalt). Han har också uttalat stöd för många som kämpat mot kommunismen, till exempel "militärkuppen räddade Chile från en renodlad kommunistisk diktatur"och "nästan säkert att Spanien genom Francos seger undgick en kommunistisk diktatur". Dock kunde man redan 1993 i Contra ana att han börjat se ett annat hot: "Efter kommuismens fall: blir islam nästa globala hot?"

Mer om Det Gröna Sverige här.