Jag tror att de upprörda känslorna i den så kallade debatten om Lars Vilks och "Muhammed som rondellhund" (se här) beror på att det är två olika grundinställningar till muslimer och islam i Sverige som kolliderar. Å ena sidan de som ser muslimer som offer för diskriminering och fördomar, å andra sidan de som tycker att islam positivt särbehandlas i det offentliga samtalet.
Den första åsikten har naturligtvis stöd för sin inställning. Muslimerna och islam i Sverige och världen behandlas ofta illa. De diskrimineras emot och betraktas fördomsfullt, de behandlas felaktigt som ett kollektiv och får ta skäll för åsikter de inte delar. Historiskt har de "muslimska" länderna behandlats illa av "kristna" länder och detta fortsätter också idag. Och så vidare. Problemet är att i medialogiken, och även hos vissa individer, betyder denna offerstatus att muslimer och islam inte också kan vara förövare. En grupp som är offer får inte kritiseras.
Jag menar att muslimer och islam ofta behandlas oförtjänt positivt i den allmänna debatten i Sverige. Detta baserar jag på ett enkelt tankeexperiment där man byter ut muslim och islam mot kristen och kristendom när dessa frågor dyker upp. Poängen med exemplen nedan är inte att kristna behandlas dåligt i Sverige utan att muslimer borde behandlas lika dåligt.
Efter Elisabeth Ohlsons Ecce Homo utställning mottog hon dödshot, gissningsvis från kränkta kristna. Fanns det då någon notis i DN där hon därför kritiserades för konstverken? Fanns det någon debatt där man ville betona hur kränkande detta var för kristna?
Kvinnopräster inom Svenska Kyrkan diskuteras regelbundet och motståndarna utmålas alltid i ett negativt ljus. Kvinnoimam-frågan är inte så het och jag har inte från media ens fått en bild av hur utbrett kvinnoimam-motståndet är i Sverige.
Kristna kyrkors inställning till homosexuella diskuteras ofta, till exempel rätten för homosexuella att gifta sig. I hur många muslimska kyrkor får homosexuella gifta sig i Sverige? Poängen är att jag inte har en aning eftersom frågan aldrig diskuteras. Överhuvudtaget så är min gissning att de flesta imamer i Sverige skulle svara att homosexualitet är fel om tillfrågade. Jag tror till och med att en del skulle svara att homosexuella förtjänar att dö. Men jag vet inte. Men om en kristen pastor som Åke Green uttalar sig negativt om homosexuella rapporteras detta flitigt i media.
Malmös kommunalråd Ingmar Reepalu är i blåsväder efter sina vaga uttalanden om hotet mot judarna i staden. Jag tror att poängen inte är att det var judar som är offren utan att det var muslimer som var förövare. Om nynazister eller kristna extremister skulle hota några judar tror jag inte att Reepalu skulle ha några problem med att inte skylla på offren, men om det är offer som också är förövare fick han problem.
Som jag tidigare skrivit om så har till och med en domstol slagit fast att en muslimsk man hade rätt att inte skaka hand med en kvinna men en kristen man troligen inte har det.
Nu har jag inte ens tagit upp det stora ämnet synen på kvinnor. I frågor om jämställdhet, kvinnligt självbestämmande, kvinnors sexualitet och så vidare finns ett starkt tryck på de kristna kyrkorna att följa de allmänna värderingarna. Och det är bra. Men andra religioner klarar sig undan.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar