Sidor

onsdag 12 januari 2022

Curth Hson - från barnteater till sextidningar

Curth Hson föddes som Curth (Kurt) Hugo (Hson) Nilson (eller Nilsson) i Boden i december 1924. I den bröllopsannons som är införd i Dagens Nyheter maj 1946 står han som Redaktör Curth Hson Nilson.

Äktenskapet ingicks då med Språklärarinnan Mme Fanja Milner från Stockholm. Året efter föddes en dotter Yvonne. Äktenskapet ska ha varat till slutet av femtiotalet då det slutade i skilsmässa. Milner ska då ha startat det till Hson konkurrerande förlaget Pigalle och själv översatt flera titlar från danska. Curth ska i början av 60-talet gift om sig med Mirjam.        

Curths far var enligt sonens uppgift stadsdirektör (eller i alla fall stadskamrer) i Boden. Boden blev stad så sent som 1919 och 1925 hade staden, enligt Sveriges statskalender, ingen ordinarie stadskamrer men stadskassören Arvid Rohdin var tjänsteförrättande på posten. Möjligen är detta Curth Hsons pappa. Uppväxten skedde i en stabilt borgerlig miljö.

Som tjugoåring 1944 började Curth arbeta som skribent på Norrländska Socialdemokraten, något som enligt egen utsaga chockerade föräldrarna mer än hans senare karriär inom pornografin (eller sextidningar som Hson föredrog at kalla det). Han medverkade också som kåsör i Svenska Dagbladet, bland annat med en tidstypisk text om swingpjattar.
Hson verkar vid denna tidpunkt haft ett visst intresse för barnkultur. 1948 sänder radioteatern hans pjäs Sjörövarskeppet Två Hökar. 1949 får han delat tredje pris i Svensk Filmindustris pristävling om manuskript till film för 6-10-åringar för "En riktig födelsedag". Vann tävlingen gjorde Martha Sandwall-Bergström, känd författarinna till böckerna om Kulla-Gulla. Den första bok som gavs ut på Hsonförlaget var Kalle Rödstjärt, en barnbok av Folke Rösiö.
Hson hade dock också andra intressen. 1945 publicerade han en artikelserie i boulevardtidningen Top Hat och detta ledde till att han blev chefredaktör för tidningen och ett antal andra titlar utgivna av Hansaförlaget.
1947 var det dags att starta eget och första utgivna bok var alltså barnboken Kalle rödstjärt. Boken var dock en kommersiell flopp. I jakten på mer lönsamma ämnen var dock inte sex i allmänhet det första Hson försökte utan istället det kanske mer kontroversiella ämnet homosexualitet. 1949 hade Nils Hallbeck gett ut boken "Grabb på glid", en bok som fått beröm i Dagens Nyheter för att den så övertygande skildrat "den homosexuella atmosfär som är så vanlig i förbrytarligor". Men Hallbecks första bok på Förlagsbolaget Curth Hson, Brinnande blomma under pseudonymen Jan Hogan, får inget sådant beröm i recensionen i Dagens Nyheter. Jan Hogans "talang är endast medelmåttig, och hans omdöme mycket bristfälligt". Sedan ägnar recensenten resten av sin text åt att bestrida Hogans (och Kinseyrapportens) beskrivning av hur vanlig homosexualitet är bland unga män. Hson förefaller dock inte varit bekymrad över kritiken och gav ut ytterligare minst sex böcker av Jan Hogan.   
1950 var det dags för mer traditionell erotisk litteratur från Hson i form av en serie franska(?) böcker i Trikolorserien. Den första titeln, Det handlar om kärlek, recenserades också i Dagens Nyheter av Lars Gyllensten men inte positivt: "För moderna sinnen verkar det som skall vara vågat på ett nästan rörande sätt förlegat och tafatt. Som att vilja visa björn, men inte ha annat att tillgå än ett hundskinn".
Helt fast i det erotiska spåret är dock inte Hson än, samma år kommer också Vi flyger i luften : en crazyroman av Archibald Archimedes Blunder, enligt uppgift en pseudonym för Curth Hson själv. Uppenarligen var utgivningen av Brinnande blomma en succe för 1951 kommer nästa bok av Jan Hogan, Blodet begär. Den presenteras som en upplysningsroman men i första hand som en debattbok: "Läs den före radiodebatten". Annonsen fortsätter: "Ture Nerman vill höja skyddsåldern för homosexuella handlingar till 21 år. Jan Hogan hävdar samma skyddsålder som för heterosexuella handlingar. Läs hans argument. En bok för alla föräldrar".
1954 tog förlaget Hson ett stort och avgörande steg, man startade sin första egna tidskrift: Piff. Denna skulle komma att ges ut fram till 1986 och titeln skulle bli ett begrepp i den svenska debatten. 1957 följdes Piff av Raff, året efter av Modell naturell och fler titlar skulle det bli.   
Utgivningen var inte okontroversiell. 1957 klagar Jan Myrdal i Expressen över råheten i Curth Hson-Nilssons utgivning: "Men om Piff [...] ännu håller sig i sadismens utkanter har Raff tagit steget fullt ut. [..] Här är det inte bara fråga om läderremmar och piskningar, här råder en stämning av kvinnlig homosexualitet och incestatmosfär i samband med rakknivar, blod, operationsbord och skrik". Hsons svar innehåller programdeklarationer för de båda tidskrifterna och en försäkran om att sadism inte är en bärande beståndsdel av publikationerna.

Nästa del Curth Hson - det glada sextiotalet.

3 kommentarer:

  1. Kunde inte låta bli att kolla lite eftersom jag är inne i släktforskargrejen ... Kyrkboksmässigt var denne herre född 4/12 1924 i Överluleå församling, Boden-delen. (Överluleå Bodens tidigare namn.) Barn till Hugo Alexander Nilsson, stadsbokhållare, samt Agnes Viola, född Almroth.
    Hustrun hette enligt folkräkningen 1950 Goda Faja, född Milner 19000405, i Ryssland. Skild 19580709. Judisk flykting efter 1905?? Hur som helst hade hon hunnit varit gift och skilt sig redan 1940, men gifte om sig 1946.
    Har inte kollat supernoga, men hittar inte den påstådda dottern. 1947 var väl modern nästan på gränsen till att vara för gammal för att kunna bli moder?
    Lite mer om henne + bild som ung snygging hittar man här: https://sok.stadsarkivet.stockholm.se/Databas/ansokan-om-uppehallsbok-1918-1924/Visa/goda-faja-fanny-milner/124?sidindex=0&fritext=goda+

    SvaraRadera
    Svar
    1. PS. Goda Faja tog tillbaka namnet Milner och dog i Stockholm 17/11 1984.

      Radera