Fram tills han blev mer känd för andra saker var Hans Scheike mest känd som handskriftstydare, grafolog. Denna eventuella berömdhet verkar i första hand ha skapats av Scheikes plånbok, genom betalda annonser i svensk press. Från och med 1962 kan man hitta gott om hans små annonser:
Det är inte alltid just grafologin som stod i centrum. Ibland är det "praktisk människokunskap"
Och ibland karaktärologin (som möjligen är någon sorts religiös verksamhet).
I Expressen 1969 får Hans Scheike för första gången medverka i en artikel, där han som "känd grafolog" granskar regeringens namnteckningar.
1972 samlar Scheike ihop sina massmediala framgångar (artikeln ovan, medverkan i veckotidningen SE) och köper en helsidesannons i Expressen:
1983 bryter Scheike ny mark när han framträder i Expressen som hemlig rådgivare till tränaren för Djurgårdens Hockey, Leif Boork.
I detta sammanhang börjas det för första gången pratas om Scheikes levnadssätt, byn Blombacka beskrivs som en lantlig idyll. I nästa klipp har detta tagit över. Britta Sylvan får inte bli präst för att hon lever in ett federativ med Scheike och två andra kvinnor.
Dessutom är hon alltså magdansös.
I mars 1988, fyra månader innan tre unga flickor rymmer från Scheikes gård utanför Kopparberg och orsakar den stora skandalen, tyckte Svenska Dagbladet att det var lämpligt att skicka en ung kvinnlig reporter till Kopparberg för att prata med Scheike om handstilar.
Sidor
▼
söndag 10 maj 2020
måndag 4 maj 2020
Sista natten med rymdgänget
I december 1977 hade George Lucas film "Star Wars" ("Stjärnornas krig") premiär på svenska biografer. Den var då efterlängtad, svenska tidningar hade skrivit om filmen i mer än tre år. Det första svenska omnämnandet av "Star Wars", som går att hitta i KBs tidningssök, är från en intervju med George Lucas i Expressen maj 1974 där han berättar att han arbetar med en stor rymdopera. I oktober samma år nämner Arbetet att en film om krig i rymden med titeln "Star Wars" är under inspelning.
"Star Wars" räknas upp efter sådana moderna klassiker som "Whiffs" (i Sverige känd som "C.A.S.H.", 4.6 i betyg på IMDB) och "The Hephaestus Plague" (som senare släpptes som "Bug", på svenska "Det får inte vara sant", 5.2 i betyg på IMDB).
I juni 1976 (ett år innan den amerikanska premiären) har Göteborgs-posten lite mer fakta i målet.
"Luke Starkiller" (alltså "Luke Stjärndödaren") var ett tidigt namn på karaktären Luke Skywalker. Att den skulle handla om framtidens "rymdraggare" och få den svenska titeln "Sista natten med rymdgänget" beror på att George Lucas förknippades så hårt med sin tidigare succé "Sista natten med gänget".
I maj 1977 hade "Star Wars" premiär i USA. I juni uppmärksammade Aftonbladets TV-guide att Sir Alec Guinness hade en huvudroll i den kritiker-hyllade filmen "Stjärnkriget"
I filmen spelar Guiness Obi-wan Kenobi, "Guds egen trollkarl i det Galaktiska kejsardömet som omfattar 1000 solsystem". Likaledes i juni 1977 kan Expressen rapportera att filmen är en publiksuccé, i New York köar man för att se filmen.
"Star Wars" räknas upp efter sådana moderna klassiker som "Whiffs" (i Sverige känd som "C.A.S.H.", 4.6 i betyg på IMDB) och "The Hephaestus Plague" (som senare släpptes som "Bug", på svenska "Det får inte vara sant", 5.2 i betyg på IMDB).
I juni 1976 (ett år innan den amerikanska premiären) har Göteborgs-posten lite mer fakta i målet.
"Luke Starkiller" (alltså "Luke Stjärndödaren") var ett tidigt namn på karaktären Luke Skywalker. Att den skulle handla om framtidens "rymdraggare" och få den svenska titeln "Sista natten med rymdgänget" beror på att George Lucas förknippades så hårt med sin tidigare succé "Sista natten med gänget".
I maj 1977 hade "Star Wars" premiär i USA. I juni uppmärksammade Aftonbladets TV-guide att Sir Alec Guinness hade en huvudroll i den kritiker-hyllade filmen "Stjärnkriget"
I filmen spelar Guiness Obi-wan Kenobi, "Guds egen trollkarl i det Galaktiska kejsardömet som omfattar 1000 solsystem". Likaledes i juni 1977 kan Expressen rapportera att filmen är en publiksuccé, i New York köar man för att se filmen.
lördag 2 maj 2020
Tolkien i tidningen
Att J.R.R. Tolkien lämnat gott om avtryck i svenska tidningar är lätt att förstå och, via KBs tidningssök, visa. I detta inlägg tittar vi på en del av de första avtryck Tolkien satt i Sverige.
1925 blev Tolkien professor i anglosaxiska vid Oxfords universitet. Han hade ännu inte gett ut någon bok och var tydligen tvungen att dryga ut inkomsterna på något sätt. En möjlighet gavs av språkkursföretaget Linguaphone i vars annonser i svenska tidningar professor J.R.R. Tolkien, Oxford University, förekommer från 1929:
1937 publicerades "The Hobbit, or There and Back Again" i England. Boken väckte uppmärksamhet och redan året efter publicerade Dagens Nyheter en recension av den engelska utgåvan:
1947 var det dags för en svenska utgåva av "The Hobbit" under namnet "Hompen" med huvudpersonen herr Bimbo Backlin. Boken annonserades flitigt i svensk press:
Det finns ytterligare en tidig notis om Tolkien av intresse. 1943 publicerad Svenska Dagbladet en kort artikel om behandlingen av brittiska krigsfångar. Där nämns att en professor Tolkien och en Mr. C. S. Lewis satt ihop en studiekurs för krigsfångar som för duktiga studenter kan ge en riktig akademisk examen:
Om den stora Tolkien-utställningen i Oxford. Om runkande dvärgar.
1925 blev Tolkien professor i anglosaxiska vid Oxfords universitet. Han hade ännu inte gett ut någon bok och var tydligen tvungen att dryga ut inkomsterna på något sätt. En möjlighet gavs av språkkursföretaget Linguaphone i vars annonser i svenska tidningar professor J.R.R. Tolkien, Oxford University, förekommer från 1929:
1937 publicerades "The Hobbit, or There and Back Again" i England. Boken väckte uppmärksamhet och redan året efter publicerade Dagens Nyheter en recension av den engelska utgåvan:
1947 var det dags för en svenska utgåva av "The Hobbit" under namnet "Hompen" med huvudpersonen herr Bimbo Backlin. Boken annonserades flitigt i svensk press:
Det finns ytterligare en tidig notis om Tolkien av intresse. 1943 publicerad Svenska Dagbladet en kort artikel om behandlingen av brittiska krigsfångar. Där nämns att en professor Tolkien och en Mr. C. S. Lewis satt ihop en studiekurs för krigsfångar som för duktiga studenter kan ge en riktig akademisk examen:
Om den stora Tolkien-utställningen i Oxford. Om runkande dvärgar.