F) Berätta lite om dig själv.
Är en väljordad, norrlandsfödd Kvinna med förkärlek för estetik, drömmar, magi & det mänskliga sinnet. Arbetar med konst samt LSS-vård & har gemenskapande, självhushållande gård i sikte.
F) Du har i perioder bott utomlands, Spanien, Portugal. Vill du berätta lite mer om det?
Spenderade 6 månader i spanskt område, varav 5 av dessa boende på gård i katalanska bergen - där jag förälskade mig i just bergsmassiv; dess skönhet, renhet & närhet till rymd. Levde nära ett par, tillsammans med en man, & vi strävade tillsammans för att utveckla kunskap rörande permakulturella odlingsskogar & självhushåll. När jag bröt med mannen, återvände jag till Sverige för att en vacker dag finna nytt gårdssällskap.
Så gick inte särskilt väl, & jag valde därmed att ensam prova flytt till Portugal - det är renare, tryggare & har lägre kostnad än Spanien, även om jag än finner El Berguedà bära större gnista. Var att rota mig är dock ej beslutat; i vår ska jag via räls resan genom östra Europa samt det alpina, för att ytterligare se mig omkring. Av olika skäl vill jag inte - & bör inte - bo i Sverige.
F) Är det lätt att leva denna sorts liv i Portugal? Jag vill minnas att Mikael Cromsjö (grundare av Vaken) också levde (lever?) periodvis "of-the-grid" i Portugal.
Har endast levt i staden Coimbra i Portugal; inte närmre naturen än så. I Katalonien fanns det ingenting med själva gårdslivet jag fann svårt, & ej heller när jag en vinter stuglevde utan elektricitet & avlopp i skog nära Göteborg; med sällskap är det galant! Har dock ej levt med stora odlingar & djur - det kräver givetvis mer. Cromsjö vet jag ingenting om.
F) Vilka bloggar driver du? Har du några andra profiler/projekt på sociala medier annat än bloggen?
Vimeo: lojura@rocketmail.com, Twitter: Randottir, Instagram: Randottir - främst, utöver huvudsakliga Randottir.ink: Leva.
F) Varför började du blogga?
Tyckte mig ha någonting av värde att berätta, & har överhuvudtaget skrivit sedan späda barnsben. Bloggsidan är nu även sammanlänkad med websida, vilken är publik arena för konstnärskap samt ståndpunkter & dessas strävan (så som sunt samhälle, sensuell könsdynamik & mod för innerlig inre utveckling).
F) Var det så att du arbetade med att skriva en period, eller var det bara ett kort inhopp i den kommersiella branchen?
Under cirka 1 månads tid arbetade jag som redaktionsassistent för Quetzala Blanco på dravelblaskan Nyheter24. Ville prova. Främst ägnade jag mig åt småsysslor, men höll även ett antal intervjuer vilka jag sökte styra mot djuplodade ämnen så som maskulina tårar & gudstro.
Ehsan Fadakar ville även att jag var vecka skulle skriva om det telefonsexarbete som samtidigt tog plats i livet mitt, vilket jag med ett för kunderna anonymiserande förvrängande gjorde. Vid tid för löning fick jag dock en mager slant på cirka 2ooo kronor, vilket fick mig att koka. Efter gräl om saken fick jag ytterligare några lax, & ombads att inte berätta om detta - jag hade utlovats skälig lön, men deras idé var antagligen att hålla sig med slavavlönade mediahoror vilka är nog så belåtna med att publiceras. Men, jag håller inte vidrig media om ryggen..
Vantrivdes & kände själen ätas av atmosfären & dess karaktärer, under denna lilla tid. Gott att för en tid vistas i någon form av ond lejonkula, dock - för gedigen vetskap om fulspel.
F) Skulle du vilja utveckla "sunt samhälle" i din tappning lite mer?
Det sunda samhället är ej humanistiskt - cirkulerande kring människan, & dennes hybris - utan kretsloppsenligt; utformat i samklang med naturens villkor. Mer konkret innebär detta exv. att vi bör nå större acceptans för att döden möjliggör livet (jag väljer bort delar av den moderna sjukvården), & att allt till alla inte är rimligt (& jag vill välja bort ett större antal lyxattiraljer, samt överflödets frosseri).
I det sunda samhället har vi även utrymme för att göra samt förgöra oss själva - så som friheten att nyttja av naturens droger, & därmed sett till egen levnadskraft ur detta utvecklas el. - om så sig vill - förintas. Staten skall ej dalta el. förhindra människan att vare sig växa ur fria beslut, el. ur fria beslut förinta sig själv. Människor som inte bör leva, lever - för att vara krass. Vi bör dock ledsagas & inom mänskliga sammanhang utformas alltid lagar & regler, ty så önskar människan. Det kommer dock alltid att finnas gyttjevältrare vilka ej har förmåga att tolka denna ledsagning el. förhålla sig till relevant regler - världen & mänsklighetens framtid är bättre utan dessa i degenererande släptåg.
Vidare så är kommersiell reklam förpestande i gemensam omvärld, påtvingad propagandaskolning, agendaförd 'journalistik', slug monetärmekanik et cetera samhällsformande otyg ytterst osunt - men sådant uppräknande kan ta ett helt liv.. Slutligen vill jag dock betona att det ej är för mig att fatta någon form av övergripande beslut - däremot är det för mig som kvinna att nosa fatt på män vilka har kapacitet att bestämma klokt; dessa attraherar ty liknande värderingar, men desto mer finkalibrerad rationell förmåga. Generellt: vackra kvinnor bör inspirera - värdiga karlar besluta.
Var människa på rätt plats, är god grogrund - & allt för många tror att deras åsikt av nödvändighet har bäring i vad som faktiskt bör vara, trots att det sett till begränsat förstånd ej är deras sak att knysta om.
F) Dessa som inte bör leva i det sunda samhället vilka är de egentligen? och hur många är de? Pratar vi om de som idag hindras av staten från att förgöra sig själva, eller om en mycket större grupp, de som inte kan stå för sin egen försörjning?
Syftar främst till sådana naturen tenderar att sortera undan, exv. lågbegåvade, svårt sjuka & åldringar vilka jämrar sig i väntan på döden. Överflöd av medikament inte bara smutsar ned vårt vatten, utan sätter även detta ur spel. Antalet är ett frågetecken, men jag hoppas - & antar - att även obotliga latmaskar stryker med.
F) Vad är det som är så dåligt med att vi strävar efter att hjälpa sjuka och gamla att överleva? Gör det samhället sämre, är det dåligt för folkstammen, eller vad är problemet?
Skälet är ej att jag ur djupet anser att så bör vara, utan att jag ur klarögdhet ser att så är det enda sätt för oss att leva just kretsloppsenligt; varaktigt. Ett argument är att svårt sjuka & jämrande äldre är hårt medicinerade grupper vilkas medikament blir en del av det gemensamma dricksvattnet - påverkar långt fler än dessa enskilda människor, påverkar långt mer än endast mänskligheten. Detsamma gäller givetvis mången fler, så som kvinnor vilka äter hormonella preventivmedel nående det gemensamma vattnet. Det handlar om det rena vattnets vara el. icke vara, samt hur vi väljer att distribuera våra ändliga naturresurser.
Svårt sjuka kan även i vissa fall vidareföra detta i form av lika svårt genetiskt defekt avkomma samt smitta, & jämrande äldre - ej detsamma som krya ickejämrande - är just jämrande & önskar ofta dö i stillhet. Är även medveten om att jag själv föga är ett genetiskt praktexemplar oberörd av ålderdom, men jag har förmågan att tänka något längre än egen näsa räcker & söker även praktisera detta reellt. Borrelia har jag behandlat med animalisk omega 3, vitlök & gurkmeja istället för med antibiotika - drabbas jag av cancer är det naturhälsa el. döden som är mina alternativ. Jag accepterar detta, för jag accepterar livets villkor; att vårblom & spädbarn förutsätter kistor & höstmull.
F) En del skulle säga att de lagar och regler som staten stiftar är öppnar och mindre inskränkande i privatlivet än de som grupper med människor själva formar. Kommentar till det?
Så som jag förstår frågan formar grupper främst normsystem, & straffar med utfrysning - medan staten upprättar regelverk, & straffar med bot & fängelse. En gruppering vars normer icke accepteras kan du söka dig från & även söka skapa egen gruppering sedan du har trängts undan, men detsamma är mer komplicerat vad rör ouppskattad el. rent av farlig stat, då det nödgar landsflykt.
(Jag har dock inte den blekaste om vad denna fråga gäller, har inte något minne av att jag har skrivit någonting om stat VS. grupperingar - vad kopplar du det till?)
F) Frågan syftade på "Vi bör dock ledsagas & inom mänskliga sammanhang utformas alltid lagar & regler, ty så önskar människan" och jag tror att ditt svar kan appliceras på det. Jag funderar över glidningen från personligt val till generell regel: att du i ditt liv vill ha en stark man som bestämmer är en sak, att de flesta (alla?) kvinnor bör ha det något helt annat. Tankar om detta?
Om kvinnan vill att mannen tar för sig & dominerar i sängen, vill kvinnan att mannen tar för sig & dominerar i vardagen. Att kvinnofolk detta vill, vet var & en. Sedan finns det en skala & ett antal undantag - men detta är sunt förnuft.
F) Detta tror jag att många skulle vilja protestera emot, både att kvinnor vill bli dominerade sexuellt, och kanske framförallt att bara för att man vill dominerad sexuellt vill man bli det i vardagen också. Förutom att det gäller för dig, har du några goda anledningar till att säga att det är sunt förnuft?
Vill först betona att den dominans jag talar om inte handlar om rollspel med läderpiskor, utan om mannens fasta grepp om kvinnans kropp & hennes själ; hans övre position. Den som vill mena att kvinnors allmänt känt vanligt förekommande våldtäktsfantasier inte är inre uttryck för att trosorna fuktas av dominans, är välkommen att samtala för sin sak - men jag kan inte lova att inte himla med ögonen.
Jag sitter inte på kammaren & fabulerar, utan är någorlunda berest, beläst, socialt öppen för olika människor samt dessas perspektiv.. et cetera av sådant vilket är informerande. Av detta framstå den vy jag berättar om. Män skulle inte slå sig för bröstet & jaga maktpositioner om detta inte eggade människohonor. Att skriva mer, är att stava ut alfabetet för en vuxen människa.
F) Har du någon tro på att det sunda samhälle du skissar kommer att existera, lokalt eller i större skala, eller är det bara en utopi?
Det sker nog endast lokalt, under mitt liv. Dock finns i vår värld mer & mindre sunda samhällen - en variation, vilket är gott & även visar på faran med distinktionsutplanande globalisering; fördärvande för alternativ.
F) Många som läser detta tänker säkert "jävla hippie!". Tar du det som ett beröm, kritik eller är det ett missförstånd?
Jag tolkar det som om dom är lågbegåvade. Jag sade rakt ut att fler svaga människor bör dö, herregud..
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar