Attacken i Stockholm, false flag?

Det första inlägg på Facebook, som jag hittat, där lastbilsattacken i Stockholm kallas för "false flag" kom drygt femton minuter efter att attacken blev känd:

På en kvart hade alltså postaren satts sig in i läget, bedömt den officiella versionen och kommit fram till att den inte stämmer. Referensen till Syrien får oss att anta att "false flag" här används i sin ursprungliga mening: att utföra en aktion på ett sådant sätt att någon annan framstår som skyldig. I fallet Syrien är teorin lätt att förklara: USA och/eller oppositionen utförde gasattacken i Idlib men på ett sådant sätt att skulden kan kastas på regimen och denna angrips av USA. Hur motsvarande teori skulle formuleras angående Stockholm är mer oklart.

Här är någon som gör ett försök att formulera en klassisk "false flag"-teori: staten genomförde attacken för att få en ursäkt att skärpa svensk lagstiftning.

Observera att huvudbudskapet i inlägget ovan är att folk faktiskt blir skadade vid "false flag"-attacker. Anledningen till att detta behöver sägas är att uttrycket "false flag" på senare tid har börjat betyda flera olika saker. Om man hittar någon underlig omständighet kring en uppmärksammad händelse eller i medias rapportering kring den, kan man alltid använda stämpeln "false flag".

Ta, till exempel, det faktum att många terrorattacker sker på datum som upplevs vara numerologiskt intressanta. 7/4 kanske inte passar in, men 8/4 gör det:

Annars kan det ju vara det faktum att media rapporterar om något man tycker att media inte brukar rapportera om:

Men den kanske mest extrem användningen av "false flag" är när man menar att attacker överhuvudtaget inte ägt rum.

Hur resonerar man för att komma fram till att det faktiskt aldrig skedde någon attack med lastbil på Drottninggatan fredag eftermiddag? Vi ska titta på några exempel. Först och främst är ett glatt humör viktigt:

Erfarenhet av att upptäcka tidigare "false flags" hjälper:

Att rapporteringen i media ändrar sig är ett viktigt tecken:

Om media visar återhållsamhet är det så klart misstänkt:

 Beteendet på platsen för händelsen kan vara en indikator:

Att folk reagerar känslomässigt kan tyda på något skumt:

Ibland kan dock även en blind höna hitta ett korn:

I den högre skolan av "false flag"-upptäckande så är "crisis actors" ett måste. Dessa har populariserats sedan Sandy Hook skolskjutningen i USA 2012. Idén är kort uttryckt att diverse offer och vittnen till hemska händelser som framträder i TV i själva verket är skådespelare som spelar roller, och som dessutom återanvänds mellan olika attentat.
I Stockholm har man dock inte lyckats dölja det speciellt bra:

En annan viktig ingrediens i avancerade "false flag"-recept är en övning som genomfördes av berörda myndigheter strax innan attentatet. I detta fall får man lov att säga att svensk polis och militär uppfyllt sin roll föredömligt genom en gemensam övning i terrorbekämpning som avslutade kvällen innan attacken:

Efter ett dygn så har naturligtvis stafettpinnen i "false flag"-racet lämnats vidare från Facebook till YouTube:

Till och med den obligatoriska förutsägelsen i ett Simpson-avsnitt har redan hittats:

Som avslutning kan man fundera på om man till slut inte kommer att tro att alla terrorattacker och motsvarande i själva verket är "false flag":