Sidor

fredag 8 mars 2013

Är detta den diskriminerade kvinnan i Sverige 2013?

Milly Tran är 19 år, har toppbetyg från gymnasiet, talar fem språk och studerar till läkare. Hon lyfts idag fram på Dagens Nyheters förstasida som ett exempel på diskrimineringen av kvinnor i Sverige. Vilka orättvisor är det då som drabbat Tran på grund av hennes kön? Jo, meddelar DN, hon tvingas läsa läkarlinjen i Göteborg och inte i Stockholm. Är detta en rimliga presentation av läget i Sverige på Internationella Kvinnodagen 2013? I så fall har svenska kvinnor det betydligt bättre än vad jag trodde.

Till läkarutbildningar i Sverige idag antas lika många män som kvinnor. Detta är den diskriminering som har drabbat bland annat Tran. Hur är det möjligt att framställa en jämn könsfördelning som en orättvisa? DN framför två argument:
  • Fler kvinnor än män söker, alltså borde fler kvinnor än män komma in. 
  • Kvinnor har bättre betyg än män, alltså borde fler kvinnor än män komma in.
Det första argumentet är så dumt att jag tvekar om jag borde säga något om det. Varför borde antagningen till en utbildning spegla sammansättningen av de sökande? Tio procent av de sökande till denna utbildning var vänsterhänta alltså bör tio procent av de som antas vara vänsterhänta? 30% kristna sökande bör ge 30% kristna på utbildningen, åtta procent sverigedemokrater, ger åtta procent antagna och så vidare.

Det andra argumentet är dock helt rimligt. Kvinnor har högre betyg och kunde ju förväntas antas i högre grad. Boven i dramat är högskoleprovet vilket också pekas ut i artikeln. På senare år har högskoleprovet börjat spela allt större roll i antagningen även för dem som antas på betyg. Till exempel används resultat på högskoleprov för att sålla bland elever med högsta betyg vid antagning till exempelvis läkarutbildningar.

Att man naturligtvis kan tolka situationen precis tvärtom: att betygen är diskriminerande och att högskoleprovet kompenserar för detta, berörs överhuvudtaget inte alls i artikeln. Om man antar att begåvning är lika fördelad mellan könen och att begåvning är det som bör avgöra om man ska få läsa läkarlinjen så borde väl en jämn könsfördelning vara ett ideal?

För att förstärka högskoleprovets roll som skurk lyfter artikeln fram kritik mot det från Universitets- och högskolerådet (UHR). Den kritiken är dock helt irrelevant i detta sammanhang. UHR påpekar att högskoleprovet har "dålig prognoskraft när det gäller att klara studierna på högskolan" och att "möjligheten att göra provet redan innan man gått ut gymnasiet kan påverka gymnasiestudierna negativt". Men i artikeln diskuteras provets roll som andrahandskriterium för att välja bland elever som redan har högsta betyg. Att ha högsta betyg och höga poäng på högskoleprovet är knappast sämre än högsta betyg och låga poäng och de som har högsta gymnasiebetyg har tydligen inte slutat plugga efter ett bra resultat på högskoleprov. Bra kritik från UHR men helt irrelevant.

1 kommentar:

  1. Läkarlinjen har haft 3-4% fler kvinnor under de senaste åren. Så inte ens det argumentet stämmer.

    SvaraRadera