Quick om sina brott

(Återpostat från en gammal sida)
Thomas Quick "Kvarblivelse"
Boken består av fyra delar. Den första delen, 'Alter Ego', finns med för att, som Quick säger, 'visa den goda sidan hos mig som fanns parallellt och samtidigt med min destruktiva'. 'Alter Ego' är en samling kåserier, utan speciellt intresse, som handlar om sådant som höstpromenader i skogen med hunden.

Sen följer 'Ego' som 'vill [...] beskriva min terapeutiska process, hur mina tidiga och sena trauman tagits fram'. Den består bl.a. av dagboksanteckningar, nedtecknade drömmar, brev till olika personer och polisutredningar. Materialet ger verkligen en bild av en process, hur Quick har kunnat reda ut minnen och tydligare skilja olika händelser från varandra men också från fantasier och associationer.

 Quick betraktar sina mord som ett återgestaltande av de övergrepp han utsattes för i sin barndom, det 'språk' han tvingats använda för att tala om det som hänt honom. Varje mord har ökat mängden av det som måste berättas så att varje nytt mord också innehåller återgestaltningar av de föregående. Detta gör att Quick har svårt att skilja detaljer åt mellan morden.

Den tredje delen i boken, 'Kvarblivelse', innehåller Quicks beskrivning av sin barndom. Den är i form av en prosadikt. Här beskrivs lite tydligare de viktigaste händelserna under hans uppväxt. De sexuella övergreppen. Hur hans far förvandlas till den onde 'Ellington'. Att hans mor hatar honom och försöker dränka honom i en isvak. Hur han får skulden för sin dödfödde lillebror Simon.

Den sista delen i boken, 'Tillblivelse', består återigen av dagboksanteckningar. Dessa är från 1997 och senare. Här beskrivs hur Quick gjort ytterligare framsteg i sin terapi. Det finns också en mycket utförlig redogörelse för hur Quick uppfattat rättegången i Norge rörande det mord på en ung flicka i Drammen han erkänt. Quick ger också många detaljer om mordet, om hur kroppen styckats o.s.v.

'Kvarblivelse.' är som en helhet intressant läsning. Den är bitvis ganska tråkig, Quick har en dragning till det sentimentala (som väl är förståelig i hans situation), men är i andra partier mycket fängslande.

Thomas Quick: Hette tidigare Sture Bergwall. "Kvarblivelse": Kaos Press 1998, 286 sid.