Här kommer några bilder och en kort beskrivning av mitt besök vid Area 51 2003. För även om Area 51 i första hand idag är popkulturellt känt som ett ställe där USAs regering förvarar störtade ufon så finns det faktiskt en riktig sådan plats som man (nästan) kan besöka.
Jag var i Las Vegas i ett jobb-relaterat ärende och tog en dag ledigt. Efter att ha googlat lite hittade jag en del företag som erbjöd utflykter till Area 51 men väl på plats visade det sig att inget av dessa var aktiva. Därför tag jag själv tag i saken och hyrde en bil.
Från Las Vegas åker jag norrut några timmar på "The Extraterrestrial Highway" (det officiella namnet på vägen).
Sen stannade jag i byn Rachel som ligger på gränsen till flygvapenbasen "Nellis Air Force Range" och Area 51. Där gick jag på "Little A'Le'Inn", en kombinerad restaurang och souvenirshop, och köpte en t-shirt, några broschyrer och en karta. Stället var helt dött och jag tyckte det kändes lite för pinsamt att inleda en djup konversation med mannen bakom baren.
Med hjälp av kartan gav jag mig sen ut i öknen. Det var faktiskt ganska häftigt. Efter ett tag kom man fram till en oasfalterad avtagsväg med en ensam helt övergiven postlåda (som påstås vara dit man kan skicka post till Area 51).
Man kan inte smyga fram på en grusväg i öknen.
När man följde vägen började ganska snart varningsskyltarna dyka upp om att militären har rätt att skjuta skarpt utan varning om du passerar gränsen till området. Sen kom man fram till en bom, eller liknande, och där fick man stanna. Det stod en tom militärjeep på en kulle i närheten och det fanns flera automatiska kameror i marken som riktades mot dig. Efter det vände jag och åkte tillbaka. Även om jag kanske inte trodde att jag skulle bli skjuten så hade jag inte någon större lust att bli upplockad av militärpersonal och förhörd. Tydligen är det så att du kullar jag kom fram till förut låg utanför området så att man kunde köra upp på dem och titta in på området men att området utvidgades för att hindra det.
Några bilder från området med fotoförbud finns inte, helt enkelt för att jag var för rädd för att ta några risker.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar