Svenskt NATO-medlemskap och det militärindustriella komplexet

I helgen beslutade Kristdemokraternas riksting att partiet vill att frågan om svenskt NATO-medlemskap ska utredas (SR, DN, SvD). Därmed är inget av allianspartierna längre emot ett medlemskap och det är inte omöjligt att detta kommer bli en fråga som diskuteras i nästa års valrörelse, speciellt som allmänheten fortfarande är övervägande negativa till ett svenskt medlemskap.

Jag är en liten kugge i det militärindustriella komplexet i Sverige och tänkte ge en inblick i frågan från min horisont. I mitt arbete har jag aldrig hindrats av att Sverige inte är med i NATO. Inte för att frågan varit ointressant utan för att jag i varje sådan situation kunnat kontra med att Sverige är en "coalition partner" till exempel i Afghanistan och Libyen. Därigenom kan jag få tillgång till icke-offentligt tekniskt material och mitt företag kan medverka i sammanhang där bara NATO-medlemmar inbjuds. Så länge Sverige ställer upp med trupp och slåss på USA:s sida i dess krig så är medlemskap i NATO bara en formalitet.

Gissningsvis återfinns samma känsla på många ställen inom den svenska försvarsmakten. Nu i höst har två stora internationella militärövningar genomförts i Sverige: Northern Coasts och Arctic Challenge Exercise. I båda fallen var inslagen av NATO-länder påtagligt. Eftersom vi slåss tillsammans med NATO så måste vi också öva strid med dem. Det är tveksamt om denna verksamhet (övningar och i fält)  skulle påverkas av ett medlemskap.      

Av detta kan man dra två skilda slutsatser: om man tycker att det är bra att Sverige medverkar i internationella militära insatser typ Afghanistan, borde inte Sverige då också gå med i NATO? Om man anser att medlemskap är uteslutet, borde Sverige då medverkar i alla USA:s krig?  

Några vågar försvara attacken i Kenya

Här är några på Facebook som i alla fall vill försvara attacken mot köpcentrumet Westgate i Nairobi i Kenya:

Ett allmänt försvar för jihad i dessa dagar:

Upp och ner för Johanna och Patrik

Livet verkar gå i vågor för Johanna och Patrik. I Augusti kunde Johanna förmedla den glada nyheten att GUD gett dem en överraskning:

Jag blir berörd så fort jag tänker på det,
GUD gav mig och Patrik varsin biljett till ISRAEL, igår.
Patrik har aldig varit där, men längtat sedan 1994.
Vi åker i September och kommer inget annat än att sprida GUDS KÄRLEK
till allt och alla vi möter där.
[...]
Igår kväll ringde mobilen och en person säger att denne upplever starkt att denne ska betala resan åt oss.
Patrik har varit i en "chock", efter samtalet. Han kan inte förstå att det är sant,
"det är helt fantastiskt" fortsätter han att säga, med samma förvånade djupt berörda ton..
Förmodligen ända tills vi är där....

Och inte nog med att de skulle få åka till det Heliga Landet:

Så nu har jag tro för att vi ska gifta oss där också. :)
Det är självklat inte därför jag vill dit, men det var min dröm, att få gifta mig i Israel.

Men när September kom blev det ingen resa. Patriks "chock" hade inte gått över:

Det var inte GUDS vilja med Israel resan för oss,
vi skulle åkt igår, men det var inte full frid över det i Patriks Ande.
Jag kände inget speciellt, men litade på att GUD använder Patrik till att få även mig på
den plats Han vill.

Läget är till och med ännu allvarligare:

Det var fiendens plan att betala en resa till oss bort härifrån, från planen som GUD hade för oss här i Sverige.
Jag ska dock inte avslöja vad det är vi ska göra här nu ist.
Men en sak är säker -GUD kommer belöna oss för lyhördhet och det offer vi gjorde,
när vi valde bort en fantastisk resa till Israel, och istället valde lyda GUD.

Jag hoppas i alla fall att det går bra för Johanna och Patrik även om jag måste säga att jag inte tycker om Johannas hälsning i slutet av inlägget:

Om vi inte ses mer här, hoppas jag iaf att vi ses i himlen!
Där ska vi ha kul! :)

Om de fransk-tyska fascist-pedofiler som korrumperar Sveriges rättsväsende

Att det finns en grupp som i hemlighet styr Sverige är många på det klara med. Men vilken denna grupp är råder det delade meningar om. Bloggaren Corruptio har i alla fall sina teori klar för sig:

Sveriges polismyndighet, åklagarmyndighet, domstolar och andra myndigheter samt kungahus är infekterat av grovt kriminella sadister från Tyskland och Frankrike vars föräldrar flytt till Sverige undan åtal och straff i hemlandet. Nazisternas/sadisternas barn har ärvt sadist-DNA och pga detta söker sig varelserna till yrken där dem kan fortsätta att döda, plåga och tortera svenskar och andra som inte tillhör den sadistiska rasen från Frankrike och Tyskland. Även brottslingarna Sachse Coburg Gotha, Sommerlath och Bernadotte tillhör denna sadistiska ras. Likaså Olof Palmes mor Elisabeth von Knieriem vars pappa var inblandad i bygget av tortyrlägret Auschwitz.

Corruptio-journalist har skrivit om dessa fascist-pedofiler många gånger tidigare
Andra fransk-tyska fascist-pedofiler som korrumperar Sveriges rättsväsende och begår grova brott mot svenska folket är åklagare Krister van der Kwast, Yvonne Rudinsson, Christer Johansson (Växjö), Erik Schreiber, Marianne Ny, domare Marianne Lundius Gernandt, Tomas Stahre, Kerstin Calissendorff, Göran Lambertz, Christer Lantz, Göran Stelpe och ett hundratal andra grovt kriminella fascister som infiltrerat svenska myndigheter.

 Läs mer.

Är en god nationalsocialist kristen?

Som jag tidigare skrivit om fascinerades jag av debatten i nationella kretsar kring Olof Flodæus bok "Röd död - kulturmarxismens rötter och strävan" (hos Adlibris). I sommar tog jag också tag i saken och läste den. Här följer min rapport:

Det övergripande syftet med boken är att spåra kulturmarxismens fördärvliga inflytande genom historien, något som av källorna att döma tydligen var populärt även under tredje rikets tid (fast med beteckningen "bolsjevism" istället för kulturmarxism). Men som kanske förståtts av den efterföljande debatten ligger tyngdpunkten i boken på kristendomens historia och inflytande.

Hur relationen mellan nationalsocialism och kristendom bör se ut finns det många skilda uppfattningar om. En del menar att nationalsocialismen är ett värn för den sanna kristna tron och en garant för det traditionella europeiska samhället där kyrkan var central. Andra säger att kristendomen (och andra religioner) i princip är ointressanta för nationalsocialismen eftersom denna inte är en religiös lära utan baseras på naturens vetenskapligt etablerade principer. En tredje möjlighet är att betrakta kristendom som en rasfrämmande sammansvärjning syftande till att förgöra både den vita rasen och de ideal den håller högt. Författaren till "Röd död" argumenterar mycket tydligt för den första av dessa åsikter; kristendom och nationalsocialism är i högsta grad förenliga, både principiellt och historiskt i tredje riket. Att detta inte är en helt okontroversiell åsikt i nationalsocialistiska kretsar visas av de angrep boken orsakade och den debatt som uppstod (en debatt där en utomstående gör klokt i att komma ihåg att påståenden av typen "Hitler själv säger.." används som argument FÖR en åsikt).

Om man ska argumentera för att en god nationalsocialist är kristen stöter man naturligtvis på en del problem. Att Jesus allmänt anses varit jude är ett av dessa. För att komma runt detta måste man hålla tungan rätt i mun: Jesus var Israelit och ättling av Juda stam, men han var inte jude. Denna blogg ser inte som sin huvuduppgift att peka på de brister som finns hos den inkluderade litteraturen men jag kan ändå inte här låta bli att anmärka att de källor författaren hämtat sin argumentation ifrån ingalunda är eniga och författaren gör ett ganska dåligt arbete med att förena dem. Avsnittet om skillnaden mellan judar och Israeliter är ett av offren för detta. Till exempel pekas, å ena sidan, Moses ut som en typisk bolsjevik som verkar omstörtande i Egypten och vände egyptier mot egyptier. Å andra sidan, hävdas att det var Israeliterna (de goda av nordisk/arisk typ) som ledde uttåget ur Egypten och att judarna uppstod i samband med detta som ett bihang till dem. Men Moses hade väl en ganska central roll i samband med uttåget?

När man försöker separera kristendom och judendom på ett radikalt sätt dyker olika israelistiska läror upp som ett brev på posten: det vill säga, de äkta judiska stammarna lämnar vid någon tidpunkt Israel/Palestina för att dyka upp någon annanstans och ersätts med de ondskefulla moderna judarna. I boken framförs kedjan: den assyriska fångenskapen, vidare till Kaukasus, Aser blir azerer blir asar och emigrerar till norden. Samtidigt är dock en av huvudpoängerna att just Jesus var en äkta Israelit och inte en ond jude, så vilken betydelse denna folkvandringskedja egentligen har är svårt att se. Så vitt jag förstår levde aldrig Jesus i norden. Den ursprungliga kristendomen var, enligt författaren, en arisk-influerad andlig världsåskådning. Dock går det snabbt utför eftersom redan Paulus bidrar till att ge den en mer bolsjevikisk karaktär.

Efter en noggrann genomgång av kristendomens utveckling och dess relation till å ena sidan nationalsocialismen och å andra sidan bolsjevismen, avslutas boken med kortare avsnitt om andra varianter av fördärvlig kulturmarxismen;  frimureri, kommunism och demokrati. I sammanhanget förvånar dessa med att vara relativt balanserade. Frimureri är till exempel inte entydigt ett verktyg för de ondskefulla judarna att förstöra den vita rasen med utan har spelat olika roller vid olika tider och platser. I vårt nuvarande styre har den främmande kungasläkten Bernadotte genom ingifte, till exempel prins Daniel från släkten Svinhufvud, germaniserats allt mer och har återknutit banden till de tidigare svenska kungaätterna. 

Om Satans svenska pastorer

Några utdrag ur Torsten Nenzéns 744:e brev med vädjan om hjälp från den svenska kristenheten. Torsten är en enkel människa. Han vill bara ha hjälp med två saker: "tillhörighet i en kristen kyrka och gemenskap med kristna lärjungar" samt "äktenskaplig gemenskap". För att få hjälp med dessa saker vänder han sig i brev till olika representanter för den svenska kristenheten. Förvånande nog har nu Torsten tvingats upprepa sin vädjan om hjälp sjuhundra fyrtiofyra gånger utan något svar. Istället:

Hittills har Sveriges pastorer och präster gjort sitt yttersta för att försvåra och förstöra mitt liv genom aktiv ondska eller försummelse. Om Sveriges pastorer hade samveten skulle de skämmas, men eftersom dessa pastorer är svenskar är de mer samvetslösa, hjärtlösa och onda än vad kyrkliga ledare är i andra kulturer.

Man kan med den bakgrunden kanske förstå att Torstens omdöme om den svenska kristenheten blir hårt:

Svenska pastorer föredrar att demonstrera sin obarmhärtighet och ondska istället för att vilja hjälpa. I stället för att svenska pastorer bekänner sina tillkortakommanden och tacklar sina församlingsproblem, väljer svenska pastorer att exkommunicera sanningsanförarna. I stället för att stödja evangelisation väljer svenska pastorer att bannlysa evangelisterna. Allt fler svenska pastorer anammar hellre feministteologins och pro-gayteologins heresier än att erkänna Gudsordnade genusroller och Biblisk sexualetik. Sveriges förvirrade präster tycks hellre söka Sveriges Riksdags godkännande än att lyda Gud, och svenska präster tycks hellre vilja skända Guds ordning genom att välsigna homosexuella partnerskap, homosexuella äktenskap och liknande avskyvärda skamligheter än att forma kristet lärjungamässiga församlingar. Svenska pastorer begår äktenskapsbrott, skilsmässa och välsignar trolösa omgiften, men vägrar att bistå ogifta män och kvinnors efterfrågan om hjälp för att underlätta inledande av kristna äktenskap. I stället för ödmjuk och ärlig kommunikation väljer svenska pastorer lögn, förtal och nonchalans. Sveriges svenska pastorer älskar lögnen och ondskan mer än sanning och godhet. För svenskheretiska trossamfundet Svenska Kyrkan är Sveriges Riksdag i praktiken Guds Ord. Det mest sviniga och antikristliga kyrkoetablissemanget på jorden är det svenska. 

Ta själva del av Torstens senaste brev här.

PS. Angående den äktenskapliga gemenskapen har tydligen Torsten i andra sammanhang låtit förstå att han (och Gud) anser att H.K.H. kronprinsessan Viktoria skulle ha varit en lämplig kvinna för en sådan gemenskap. Jag får kanske anledning att återkomma till detta DS.